Autoimmuna sjukdomar är tillstånd där personens immunsystem felaktigt attackerar delar av personens egna kropp som exempelvis leder eller hud. Det finns så många som 14 vanliga autoimmuna sjukdomar. Vissa attackerar endast ett organ, andra attackerar hela kroppen. Selen kan därför, genom sin roll i upprätthållandet av sköldkörtel-funktionen och i antioxidantförsvaret av celler och DNA, ha en skyddande effekt vid hanteringen av autoimmuna sjukdomar. Dock behövs mer klinisk forskning.
Selen är ett mikronäringsämne som spelar en viktig roll i det oxidativa försvaret av celler och DNA mot skador
orsakade av skadliga fria radikaler. Selen är huvudkomponenten i selenoproteinerna som spelar en viktig
roll i fortplantningen, immunsystemet och för sköldkörtelhormonsyntesen [Sahebari].
Låga selenkoncentrationer i serum och autoimmuna sjukdomar
Minskade serumselennivåer har satts i samband med ökad förekomst av vissa autoimmuna sjukdomar. Dessutom kan låga selennivåer vara en riskfaktor för en systemisk inflammation, (när flera organ i kroppen inflammeras samtidigt) och vara starten av vissa autoimmuna sjukdomar [Sahebari]:
Reumatoid artrit
Sjögrens syndrom
Bechets sjukdom
Sklerodermi (systematisk skleros)
Selentillskott och autoimmuna sjukdomar
Det har visat sig att selenstillskott har haft gynnsamma effekter i hanteringen av reumatoid artrit och sklerodermi [Sahebari].Läs mer
Prematurer är barn som föds mer än tre veckor före normalt beräknad tid, det vill säga de föds före den 37:e graviditetsveckan. Blodförgiftning (sepsis) är ett tillstånd som orsakas av skadliga bakterier som kommer in i blodcirkulationen, vilket är en av komplikationerna i samband med för tidig födsel. Selentillskott kan minska risken för försenat sjukdomsutbrott av sepsis hos nyfödda.
I tre studier som utfördes i de selenfattiga länderna Australien, Nya Zeeland och Indien, såg man att ett tillskott av selen minskade förekomsten av sepsis (blodförgiftning) hos för tidigt födda barn (Daniels, Darlow, Aggarwal).
Selentillskotten gavs både oralt och intravenöst. Båda sätten förbättrade selenstatusen avsevärt hos de för tidigt födda barnen, och minskade därmed förekomsten av ett försenat sjukdomsutbrott av sepsis (Darlow).
Ingen av studierna rapporterade några biverkningar av selentillskott (Daniels, Darlow, Aggarwal).
För tidigt födda barn som inte supplementeras med selentillskott riskerar att få sepsis.
När blodförgiftning uppstår hos nyfödda, i ett så kallat försenat
sjukdomsutbrott, brukar det oftast inträffa en vecka eller mer efter
födseln. Om de nyfödda barnen drabbas av sepsis beror det på
exponering av de infektioner som finns på sjukhuset. Ungefär
en av fem för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1500 gram
drabbas. Det finns dock nyfödda som får blodförgiftning inom de
första sju dagarna efter att de fötts, och då har barnen oftast exponerats
för smittsamma mikroorganismer som kommit via mammans moderkaka
i samband med förlossningenLäs mer
Selentillskott till HIV-infekterade patienter kan bromsa virusutvecklingen, öka antalet CD4-celler och minska mortalitetsrisken. Det behövs mer forskning om formen och dosen av selentillskott. I dagsläget verkar ett tillskott av 200 mikrogram selenberikad jäst per dag mest lovande, men dosen varierar beroende på den regionala variationen i seleninnehåll i jord och livsmedel.
Det är högre sannolikhet att personer med låga koncentrationer av selen i blodet har nedsatt immunfunktion och snabb mutation av godartade varianter av RNA-viruset till mer virulenta former. Låga blodkoncentrationer av selen är koncentrationer under 1 mikromol selen per liter blod = mindre än 78 mikrogram selen per liter blod [Harthill].
Om en virusinfekterad person med selenbrist får selentillskott minskar virusets mutationshastighet och immunförsvarets funktion förbättras [Harthill].
Det innebär att en infekterad persons selenstatus kan ha stor effekt på utvecklingen av en virusinfektion. Vid selenbrist kan ett virus som normalt är icke-virulent bli virulent. Ett virus kan bli sjukdomsframkallande genom att replikeras i en person som får för lite selen i kosten [Beck].Läs mer
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) förekommer hos 5–10 procent av alla kvinnor. Det är den vanligaste orsaken till infertilitet hos kvinnor. PCOS beskrivs typiskt som en symtombild med lindrig fetma, oregelbunden eller utebliven mens och tecken på androgenöverskott såsom hirsutism och acne. De flesta PCOS-patienter har flera cystor i äggstockarna. Det behövs mer forskning om effekterna av selentillskott på PCOS.
Polycystiskt ovariesyndrom (förkortas PCOS) är en hormonell sjukdom med en prevalens på 5–10 procent hos kvinnor i reproduktiv ålder.
Den exakta orsaken till PCOS är inte känd.
Symtomen på PCOS är bland annat oregelbunden mens, ökade halter av manligt könshormon och att äggstockarna inte fungerar normalt.
Man tror att alltför hög insulinproduktion och låggradig inflammation påverkar utvecklingen av PCOS [Mayo Clinic].
Selen: Effekt på psykisk hälsa, hormonell profil, inflammation och oxidativ stress hos patienter med PCOS
Signifikant förbättring av poängen enligt Beck Depression Inventory, frågeformulär om allmän hälsa och skalor för depression, ångest och stress jämfört med placebo
Signifikant minskning av totalt testosteron, hirsutism, högkänsligt C-reaktivt protein (en biomarkör för inflammation) och malondialdehyd (en biomarkör för oxidativ stress) samt signifikant ökad total antioxidantkapacitet och totalt glutation (GSH) jämfört med placebo
Forskarna drog slutsatsen att samadministrering av probiotika och selen i 12 veckor till kvinnor med PCOS hade gynnsamma hälsoeffekter.
Selen: Effekt på metabol profil hos patienter med PCOS
I en randomiserad kontrollerad studie med 70 kvinnor i åldern 18–40 år var dagligt tillskott av 200 mikrogram selen i 8 veckor förknippat med följande utfall jämfört med placebo [Jamilian 2015]:
Signifikant lägre insulinnivåer i serum
Signifikant minskade HOMA-IR-insulinresistensnivåer och HOMA-B beta-cellsfunktionsnivåer
Signifikant ökade kvantitativa indexnivåer vid insulinkänslighetskontroll
Signifikant lägre triglyceridnivåer i serum
Forskarna drog slutsatsen att selentillskott hade gynnsamma effekter på parametrarna för insulinmetabolism [Jamilian 2015].Läs mer
Professor Gerhard N. Schrauzer var direktör för Biological Trace Element Research Institute i San Diego i Kalifornien. Han var ledande inom studiet av selens biologiska funktioner, i synnerhet ämnets cancerskyddande egenskaper.
Selens biologi hos människan är komplex. Man vet att selen finns i många vävnader och ingår i många fysiologiska processer [Wrobel].
Det är särskilt intressant att selennivån bevaras i hjärnan även när selenlagren är tömda i andra organ, såsom lever och njurar [Wrobel].
Vilka funktioner har selen i kroppen?
Dr. Wrobel vid institutionen för biokemi och molekylärbiologi vid University of Miami räknar upp följande funktioner för selen och selenoproteiner i kroppen:
Kroppen behöver tillräckligt med selen för att reglera sköldkörtelns funktion.
Selen är viktigt för både mäns och kvinnors fruktsamhet.
Selenbrist är förknippat med sjukdomar i hjärt- och skelettmuskler, med förändringar av muskelfibrerna som leder till muskelatrofi och försämrad muskelkontraktion.
Låga nivåer av selen är förknippat med nedsatt kognitiv funktion och neurologiska sjukdomar.
Det finns ett omvänt förhållande mellan selenkoncentrationerna i kroppen och risken för sjukdom i hjärtats kranskärl och risken för vissa typer av cancer.
Låga selenhalter är förknippade med hög HIV-dödlighet.
Selentillskott minskade antalet sjukhusinläggningar för HIV-patienter.
Selen och cancerprevention
Epidemiologiska studier visar generellt att högre exponering för selen för förknippat med minskad risk för de flesta cancerformer. Exempelvis har människor som lever i regioner med selenrik jord ofta lägre incidens av cancer [Wrobel].
Resultaten från interventionsstudier har inte varit enhetliga. Dagligt tillskott av 200 mikrogram selenberikad jäst i 4,5 år i studien Nutritional Prevention of Cancer (NPC) var förknippat med signifikant minskad incidens av flera cancerformer, bland annat prostatacancer, samt med lägre total cancermortalitet [Wrobel].Läs mer
Hjärnceller är särskilt känsliga för oxidativ stress, något som skulle kunna vara en faktor som har betydelse vid utveckling vid neurodegenerativa sjukdomar. Oxidativ skada, som orsakas av fria radikaler (reaktiva syreföreningar), innebär stor fara eftersom 1) nervcellerna använder stora mängder syre, 2) hjärnan innehåller mycket järn, 3) mitokondrierna i nervceller producerar stora mängder väteperoxid och 4) nervcellernas membran innehåller rikligt med fleromättade fettsyror, som är känsliga för oxidativ stress [Shichiri, 2014]. Tillräcklig tillförsel av selen och syntes av antioxidativa selenoproteiner krävs för att motverka de skadliga effekterna av oxidativ stress. En genomgång av den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av selen och selenoprotein vid hjärnsjukdom visar att selenbrist är förknippad med nedsatt kognitiv funktion och motorisk funktion [Pillai].
Ett intressant faktum är att selenkoncentrationen upprätthålls i hjärnan även när det är brist på selen i blodet, levern och skelettet [Pillai].
Selentillskott kan bidra till att bromsa sjukdomsutvecklingen vid neurodegenerativa sjukdomar: Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom [Pillai].
Selen och selenoproteiner
Vad vet vi om spårämnet selen och dess närvaro i selenoproteiner?
Seleninnehållet i livsmedel varierar kraftigt mellan olika regioner. Seleninnehållet i livsmedel beror på det regionala seleninnehållet i jorden [Pillai].
Selenintaget via livsmedel är vanligen mycket lägre i Europa och Mellanöstern än i stora delar av USA [Stoffaneller & Morse].
Selenintaget i USA varierar beroende på seleninnehållet i jorden.
Onormalt låga selenhalter i kroppen kan leda till neurologiska problem, hjärt-kärlproblem, cancer och nedsatt immunsystemfunktion [Pillai].
Selen som intas via kosten omvandlas till selenocystein, den tjugoförsta aminosyran [Pillai].
Selenocystein är en essentiell komponent i omkring 25 kända selenoproteiner. Det finns tre välstuderade underfamiljer av selenoproteiner: glutationperoxidaser, tioredoxinreduktaser och jodtyronindejodinaser [Pillai].
I Nordamerika kännetecknas följande regioner av lågt seleninnehåll i jorden och därmed lågt seleninnehåll i växter och djurfoder [National Research Council]:
Nordvästra stillahavskusten i USA
Södra atlantkusten i USA
Nordöstra USA
Arizona och New Mexico
Kanadas atlantkust
British Columbias inland
Västra och centrala delarna av delstaten Alberta i Kanada
Norra Ontario
De östra kommunerna och längs nedre delen av Saint Lawrence-floden i Quebec
Selenoproteiner och hjärnans funktion
Glutationperoxidaser (förkortas GPx)
GPx1 och GPx4 är de vanligaste formerna av glutationperoxidas i hjärnan. GPx1 fångar in antioxidanter i form av fria radikaler både i nervceller och astrocyter. GPx4 skyddar mot antioxidanter i nervcellernas cytosol, mitokondrier och cellkärna [Pillai].Läs mer
Professor Urban Alehagen vid Linköpings universitet var en av huvudforskarna i den kliniska prövningen Q-Symbio och är ansvarig forskare i KiSel-10-studien. Han har visat att selen i kombination med coenzym Q10 som kosttillskott till äldre personer med låg selenstatus minskar risken att avlida i hjärtkärlsjukdom och förbättrar hjärtfunktionen.
I den svenska KiSel-10-studien, en randomiserad och kontrollerad studie, kunde man visa att ett dagligt tillskott av organisk selenberikad jäst i kombination med ett medicinskt coenzym Q10-preparat kan minska dödligheten i hjärtkärlsjukdomar, förbättra hjärtats funktion och öka den hälsorelaterade livskvaliteten hos äldre [Alehagen 2013].
Låg selenkoncentration i blodet och högre risk för hjärtsjukdom
Professor Urban Alehagen och ett forskarteam vid Linköpings universitet studerade selenkoncentrationen i blodet hos 688 äldre svenskar. Den genomsnittliga selenkoncentrationen var 67,1 mikrogram per liter, vilket är ganska lågt men inte förvånande med tanke på att selenhalten i jorden i Sverige är låg och därmed även i livsmedel [Alehagen 2016].Läs mer
En metaanalys och systematisk granskning utförd 2012 har visat på ett omvänt samband mellan selenkoncentrationen i plasma/serum och prostatacancer – i synnerhet avancerad prostatacancer. I Danmark är selenkoncentrationerna i jorden låga och befolkningen som helhet har ett lågt intag av selen och suboptimala selenkoncentrationer i blodet. Danska forskare har därför undersökt sambandet mellan selennivåerna före diagnosen och risken för total, avancerad och högmalign prostatacancer. Här avbildas den danska flaggan, Dannebrogen.
Högre koncentration av selen och selenoprotein P i blodet har ett signifikant samband med minskad risk för högmalign prostatacancer [Outzen].
Forskarna definierade ”avancerad” prostatacancer som cancer i stadium ≥T3 eller med Gleason-summa ≥7. ”Högmalign prostatacancer” definierades som cancer med Gleason-summa 8 eller högre.
I överlevnadsanalyser är dessutom höga nivåer av selen i plasma före diagnosen signifikant kopplade till lägre dödlighet av alla orsaker hos patienter med prostatacancer [Outzen].
Selen och prostatacancer i ”Kost, cancer och hälsa”-kohorten
Följande slutsatser drogs i en analys av den danska ”Kost, cancer och hälsa”-kohorten. Denna kohort består av 27 179 män boende i och runt storstadsområdena kring Köpenhamn och Århus som rekryterades till denna studie. Männen var i åldern 50‑64 år och vid tidpunkten för rekryteringen hade de inte haft cancer [Outzen].Läs mer
Metaanalyser har visat på ett omvänt samband mellan selenkoncentrationen i plasma/serum och risken för prostatacancer. Samma omvända samband har också setts i tre högkvalitativa studier av selenkoncentrationen i tånaglarna och risken för prostatacancer. Data från en kohortstudie utförd i Nederländerna visar tydligt att högre selenkoncentration i tånaglarna är kopplat till signifikant lägre risk för prostatacancer.
Analysen av data från den nederländska kohortstudien visar att högre selenkoncentration i tånaglarna kan kopplas till betydligt lägre risk för avancerad prostatacancer. Männen i den kvintil som hade mest selen i tånaglarna hade en statistiskt signifikant (p=0,001) 63 % lägre risk för avancerad prostatacancer (stadium III-IV) än männen i den kvintil som hade minst selen i tånaglarna [Geybels].
Männen i kvintilen med mest selen i tånaglarna hade en selenmängd i tånaglarna som låg över 0,617 mikrogram selen per gram tånagel. Männen i kvintilen med minst selen i tånaglarna hade en selenmängd i tånaglarna som låg under 0,469 mikrogram selen per gram tånagel [Geybels].Läs mer
Den senaste kliniska forskningen visar att ett selentillskott på 200 mikrogram selenberikad jäst till äldre vuxna i upp till tre år inte har några negativa effekter på betacellernas funktion i bukspottkörteln eller på insulinkänsligheten.
Resultat från en klinisk prövning där man jämförde ett tillskott av 200 mikrogram selen med placebo visar att selentillskottet inte påverkar insulinutsöndring eller insulinets verkan [Jacobs].
Resultaten kan ses som viktiga belägg för att selentillskott i upp till tre år till äldre individer inte orsakar diabetes hos människa [Jacobs].
Forskarna som utförde studien om selen och insulinresistens drog slutsatsen att studieresultaten inte visar på något orsakssamband mellan selen och utveckling av insulinresistens eller typ 2-diabetes [Jacobs].
Utformningen av studien om selen och insulinresistens
Bakgrund: År 2016 rapporterade forskare vid Arizona Cancer Center i Tucson sina resultat av selenstudien [Thompson].
Till den studien rekryterades män och kvinnor i åldern 40 till 80 år från endoskopikliniker i Arizona, Colorado, New York och Texas. Man testade om ett selentillskott i form av selenberikad jäst kunde förebygga kolorektala adenom och om det fanns någon risk att utveckla typ 2-diabetes [Thompson].Läs mer
