Selen – ett viktigt spårämne

Vi människor behöver se till att få i oss tillräckligt med selen i den mat vi äter. Liksom järn och jod behöver vi tillräckliga mängder av detta viktiga spårämne för att våra kroppar ska ges goda förutsättningar att upprätthålla sina funktioner.

Prof Jan Alexander, selenexpert
Den erfarne toxikologen och specialisten i allmänmedicin Jan Alexander vet en hel del om detta. Han har deltagit i flera studier på selen och även arbetat som specialist vid Norges Folkhälsoinstitut.

Innehållet av selen i kosten varierar beroende på selenhalten i jorden, vilket i sin tur beror på var vi bor och var maten vi äter kommer ifrån (Stoffaneller & Morse 2015). Tyvärr är jordarna fattiga på selen i de flesta områden i Norden och Baltikum. Därför har också grödorna och frukterna oftast en låg selenhalt. Ett undantag är vårt grannland Finland, som berikar åkermarken via gödsel med selen.
I Norge har import av vete från regioner med höga halter av selen tidigare varit en viktig källa till selen (Alexander & Olsen 2023). Läs mer

Selen och hjärtsjukdomar

Selenbrist är förknippad med en ökad risk för hjärtproblem, visar allt fler studier (Bomer 2020). Selentillskott som ges till äldre personer med låg selenstatus är kopplade till förbättrad överlevnad, bättre hjärtfunktion och högre livskvalitet (Alehagen 2013).

Karta över Europa
Selenintaget och selenstatusen i norra Europa är generellt sett ganska låga, vilket gör studier som utförs här mer värdefulla än studier i exempelvis USA – där selenintaget via kosten i allmänhet är betydligt högre.

Särskilt i norra Europa visar studier ett samband mellan behovet av selen och risken för hjärtsjukdom, eftersom det dagliga intaget är avsevärt lägre jämfört med USA. Därför tenderar de genomsnittliga blodplasmakoncentrationerna av selen i Europa att ligga väl under 80–90 mcg/L, medan de i USA generellt ligger över 120 mcg/L (Alehagen 2022).

Studier av selenbrist och risk för hjärtsjukdomar
Malmö Förebyggande Medicin, Sverige

I projektet Malmö Förebyggande Medicin använde forskarna blodprover från 4 366 studiedeltagare för att analysera sambandet mellan selenoprotein P (SELENOP) och koncentrationer i plasma. Forskarna ville ta reda på följande: Läs mer

Selen och Graves sjukdom

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypertyreos, det vill säga en överaktiv sköldkörtel. Den bakomliggande mekanismen är en överproduktion av antikroppar riktade mot tyreoideastimulerande hormonreceptorn (TRAb). Dessa antikroppar stimulerar sköldkörteln att producera för mycket sköldkörtelhormon.
Med tiden kan Graves sjukdom orsaka omfattande skador på sköldkörtelns celler och vävnader [Song 2023].

Sköldkörtelsystemet
Vid Graves sjukdom producerar sköldkörteln för stora mängder sköldkörtelhormon, ett tillstånd som kallas hypertyreos.

Oxidativ stress verkar spela en viktig roll vid Graves-relaterad hypertyreos. Oxidativ stress innebär en störning i balansen mellan skadliga fria radikaler och kroppens skyddande antioxidativa system.

En ökad produktion av reaktiva syreradikaler och inflammatoriska cytokiner bidrar till utvecklingen och progressionen av Graves sjukdom [Song 2023]. Läs mer

Selen och vitamin D för sköldkörtelhälsa

Tillskott med selen och vitamin D kan förbättra prognosen vid typ 2-diabetes mellitus och Hashimotos tyreoidit. Att lägga till dagligt tillskott av selen och vitamin D till konventionell diabetesbehandling kan ge betydande hälsomässiga fördelar [Yu 2024].

Selen och D-vitamin för typ 2-diabetes och sköldkörtelrubbningar
En kinesisk studie visar att en kombination av konventionell diabetesbehandling och tillskott av selen och vitamin D kan minska nivåerna av TSH och TPOAb samt förbättra blodsocker- och blodfettvärden hos patienter med samtidig typ 2-diabetes och Hashimotos tyreoidit.

Forskare vid Hunan University of Chinese Medicine i Hunan-provinsen, Kina, rekommenderar 100–200 mikrogram selen per dag och 100 mikrogram vitamin D per dag under tre till sex månader för patienter med Hashimotos tyreoidit, särskilt för patienter som samtidigt har typ 2-diabetes [Yu 2024].

En studie från 2024 av Feng et al. visade att tillägg av 200 mikrogram selen dagligen och 100 mikrogram vitamin D dagligen till standardbehandling med diabetesläkemedel förbättrade sköldkörtelfunktion, nivåer av sköldkörtelantikroppar samt blodglukos och blodfetter hos patienter med typ 2-diabetes som även hade diagnostiserats med Hashimotos tyreoidit. Läs mer

Selentillskott och covid-19

Det pågår för närvarande en vetenskaplig diskussion om selentillskott och dess möjliga betydelse vid covid-19. Vilket stöd finns det för att selentillskott hos personer med suboptimal selenstatus skulle kunna bidra till att minska risken för infektion?

Margaret P. Rayman, selenforskare
Margaret P. Rayman, professor i näringsmedicin vid University of Surrey i Storbritannien, är en forskare som under lång tid har studerat betydelsen av selen och jod för människors hälsa.

Svaret från en grupp etablerade selenforskare är att selentillskott inte har “en tillräckligt stark direkt antiviral effekt för att förhindra infektion”. I stället verkar selentillskott genom “att minska virusets skadliga effekter på värdorganismen” [Rayman 2024].

Selentillskott “förhindrar alltså inte nödvändigtvis infektion, utan kan snarare minska sjukdomens svårighetsgrad och dödligheten till följd av infektionen” [Rayman 2024]. Läs mer

Selen: Varför behöver vi det?

I en artikel inom serien Health Essentials på Cleveland Clinics webbplats förklarar legitimerade dietisten Kayla Kopp att selen är ett essentiellt spårämne som bland annat bidrar till normal sköldkörtelfunktion och reproduktiv hälsa [Cleveland Clinic 2023].

Sjukhusvård
Cleveland Clinics artikel om det essentiella spårämnet selen lyfter särskilt fram selenets betydelse för sköldkörtelhälsa, reproduktiv hälsa, hantering av astma och möjliga samband med cancerutveckling

Vad innebär det att selen är ett essentiellt spårämne?

Svaret är att kroppen behöver tillräcklig mängd som kan fungera normalt. Däremot kan kroppen inte själv bilda selen. Vi måste därför få vårt selen genom kosten och, vid behov, genom kosttillskott.

Vilka hälsofördelar är förknippade med en tillräcklig selenintag och en god selenstatus?

Enligt Kopp är viktigt av följande skäl [Cleveland Clinic 2023]:

  • bidrar till att skydda kroppens celler mot oxidativ stress
  • stödjer normal sköldkörtelfunktion
  • bidrar till normal reproduktiv funktion
  • spelar en roll i DNA-syntesen

Selen stödjer sköldkörtelns hälsa

Sköldkörteln ansvarar för produktionen och frisättningen av hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Ämnesomsättningen avgör hur snabbt eller långsamt kroppen omvandlar födoämnen till energi. Läs mer

Korrigering av selenbrist vid sköldkörtelsjukdomar

Selentillskott
Det finns två huvudsakliga synsätt på selentillskott. Det ena betraktar selentillskott som en direkt farmakologisk behandling. I detta perspektiv ses selen som en form av behandling som ges till patienter med sköldkörtelsjukdomar. Antingen ensamt eller tillsammans med annan sköldkörtelmedicin är syftet med selentillskottet att:
1. lindra symtom
2. bromsa sjukdomens utveckling
3. eventuellt bidra till förbättrad sjukdomskontroll [Schomburg 2019]

Selenium researcher Urban Alehagen
Data från den svenska KiSel-10-studien visar att en kombination av dagligt tillskott med selen och koenzym Q10 har gynnsamma effekter på sköldkörtelhormoner och livskvalitet hos äldre personer med lågt selenintag via kosten [Alehagen 2024].
Ett annat synsätt betraktar däremot inte selentillskott som en farmakologisk intervention, utan som en näringsmässig intervention för att korrigera ett bristtillstånd. Detta perspektiv utgår från att både suboptimal selenstatus och selenbrist begränsar kroppens förmåga att bilda viktiga selenoproteiner. Läs mer

Selen och sköldkörtelhälsan

En väl fungerande sköldkörtel är bland annat beroende av framställningen av selenberoende enzymer, så kallade dejodinaser. Dessa enzymer är nyckelfaktorer i ämnesomsättningen och regleringen av sköldkörtelhormoner. De har som uppgift att reglera kroppens ämnesomsättning (även kallad energiförbrukning) samt påverkar bland annat vikt, kroppstemperatur, matsmältning och hjärtfrekvens.

Dr. Jan Alexander - selenforskare
Den erfarne toxikologen och läkaren Jan Alexander, professor vid norska Folkhälsoinstitutet i Oslo, har tillsammans med professorerna Urban Alehagen och Jan Aaseth bidragit med många studier och artiklar om selen och Q10.

Det finns tre typer av dejodinaser. När sköldkörteln fungerar som den ska, reglerar dessa enzymer aktiveringen och inaktiveringen av sköldkörtelhormonerna T4 och T3. Försämrad sköldkörtelfunktion är förknippad med lägre livskvalitet och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom samt förtida död. Läs mer

Selenoprotein P för bättre livskvalitet och längre livslängd

I en delstudie inom KiSel-10-studien har professor Urban Alehagen och en forskargrupp observerat ett positivt samband mellan nivåerna av selenoprotein P (SELENOP) i serum och serumhalterna av både totalt selen och det selenberoende enzymet glutationperoxidas 3 (GPx3). Forskarna konstaterade därför att serumkoncentrationen av SELENOP kan fungera som en användbar biomarkör för att bedöma selenstatus hos enskilda studiedeltagare och patienter [Alehagen 2024].

Prof. Urban Alehagen - selenforskare
Professor Urban Alehagen är huvudansvarig forskare för KiSel-10-studien, som undersöker effekten av kombinerad tillskott av selen och koenzym Q10 på livskvalitet och livslängd hos äldre svenska personer med lågt selenintag via kosten.

Det är viktigt att notera att dagligt tillskott med 200 mikrogram selen i form av selenberikad jäst ledde till signifikant högre serumkoncentrationer av SELENOP hos äldre svenska personer, med en genomsnittsålder på 77 år. I behandlingsgruppen resulterade selentillskottet i att SELENOP mättades i blodet vid en serumselenhalt på 146 mikrogram per liter. Selentillskottet ledde även till mättnad av GPx3 vid en serumselenhalt på 99 mikrogram per liter. Läs mer

Selen och Hashimotos tyreoidit

Hashimotos tyreoidit är en autoimmun sjukdom som leder till underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos). Kroppens eget immunsystem angriper sköldkörtelns celler, vilket gradvis bryter ned och förstör vävnaden. Detta påverkar naturligtvis sköldkörtelns funktion negativt och får konsekvenser för viktiga metabola processer i kroppen.

Selen och sköldkörtelfunktion
Sköldkörteln reglerar kroppens energiomsättning, hjärtfrekvens, andning, matsmältning, kropps-temperatur, mental aktivitet och flera andra fysiologiska processer. Ett tillräckligt selenintag är nödvändigt för produktionen och omsättningen av sköldkörtelhormoner.

Hashimotos är en komplex sjukdom. Under de tidiga stadierna av sjukdomens utveckling och progression finns det ofta inga tydliga symtom. Med tiden kan symtom som trötthet, nedsatt energi och viktuppgång utvecklas. Hashimotos tyreoidit är en sjukdom som kan vara mycket begränsande och påverka livskvaliteten negativt. Den drabbar kvinnor betydligt oftare än män. Läs mer