En hälsosam graviditet
Selen är ett essentiellt spårämne som behövs för att stödja en hälsosam graviditet. Trots detta är kunskapen fortfarande begränsad om hur moderns selenstatus påverkar barnets tillväxt och utveckling. Data från den danska studien Odense Child Cohort ger forskare möjlighet att undersöka de möjliga effekterna av lågt selenintag och låg selenstatus hos modern på barnets neurologiska utveckling [Demircan 2023; Demircan 2024].
Selentillskott till gravida kvinnor med hög risk för havandeskaps-förgiftning har visat positiva effekter på 1) selennivåer i serum, 2) vissa metabola profiler, 3) livmoderartärens pulsatilitetsindex och 4) mental hälsa, jämfört med placebo. Studien jämförde effekten hos 60 gravida kvinnor som gavs ett selentillskott på 200 mikrogram per dag under 12 veckor med effekten av placebo under samma period.
Tillägget gavs under 12 veckor, med början i graviditetsveckorna 16 till 18. Inga biverkningar relaterade till ett intag av 200 mikrogram selen per dag tills de gravida kvinnorna som hade en hög risk för havandeskaps-förgiftning rapporterades under hela studien ( Mesdaghinia 2022).
Kliniska studier visar att ett dagligt tillskott med selen kan förbättra fertiliteten hos män (Moslemi et al.; Safarinejad & Safarinejad; Scott et al.).
I en studie gjord 2009, som varade i 26 veckor, tilldelades forskare i Teheran slumpmässigt infertila män, med en medelålder på 31 år, och i intervallet 25–48 år, till följande grupper (Safarinejad & Safarinejad):
En öppen studie samlade 690 infertila män, med en medelålder på 28,5 år, i intervallet 20–45 år. Männen fick ett dagligt selentillskott (200 mikrogram) tillsammans med ett dagligt syntetiskt vitamin E (400 enheter, α-tokoferol) i minst 100 dagar. Forskarna drog slutsatsen att tillskott med selen och vitamin E förbättrar spermiekvaliteten och har positiva effekter på spermierörligheten (Moslemi et al.).
En ny översiktsartikel presenterar bevis för att låg selenstatus hos gravida kvinnor kan vara inblandad i följande komplikationer (Duntas 2020):
För att säkerställa ett optimalt graviditetsresultat rekommenderar Dr. Leonidas Duntas att läkare behandlar varje patient individuellt och föreskriver selenintag som är anpassade efter den gravida kvinnans behov.
Selen är ett viktigt spårämne. Selenintag och selennivå i blodplasman kan variera avsevärt beroende på ett antal faktorer (Duntas 2020):
Utan blodprov som visar selennivå är det inte möjligt att veta om kvinnor som planerar en graviditet har tillräckligt med cirkulerande selen. Mayo kliniken rapporterar att den normala selenkoncentrationen i vuxnas blodserum i USA är 70 till 150 mikrogram per liter med ett medelvärde i befolkningen på 98 mikrogram per liter.
Cirka 50 procent av problemen hos par som inte kan bli gravida orsakas av manlig infertilitet. Cirka två procent av alla män har en spermiekvalitet under önskvärd nivå (Kumar och Singh 2015):
Selenets roll i manlig infertilitet har inte kunnat förklaras helt och fullt. Vissa data visar dock att selen spelar en roll i att skydda spermaceller mot oxidativ stress (Buhling 2019).
I synnerhet är selenoproteinerna, glutationperoxidas GPx4 och selenoprotein P väsentliga i processen för spermiernas utveckling och den manliga fertiliteten (Rayman 2012).
Selen är ett spårämne som är viktigt för många processer i människokroppen. Selen är integrerad i enzymer som fungerar som antioxidanter. Balansen mellan skyddande antioxidanter och skadliga fria radikaler i cellerna spelar en avgörande roll i förebyggandet av sjukdomar (Rayman 2002).
Data från två randomiserade och kontrollerade studier har visat att selentillskott har följande signifikanta och fördelaktiga effekter (Salas-Huertos):
Selentillskott på 100 mikrogram per dag i 3 månader förbättrade spermierörligheten och ökade chansen till befruktning. Selentillskott på 200 mikrogram per dag i 6 månader förbättrade spermavolymen, det totala antalet spermier och koncentration samt spermiemorfologin (Salas-Huertos).
Data från 5 andra randomiserade och kontrollerade studier har visat att Q10-tillskott är signifikant associerat med följande fördelaktiga effekter:
Q10-tillskottet var mest effektivt när tillskottet gavs i intervallet, 200 till 300 milligram per dag (i uppdelade doser) under minst 3 månader och särskilt efter 6 månader (Salas-Huertos).
Selentillskott minskar risken för sepsis hos för tidigt födda barn.
I tre studier som utfördes i de selenfattiga länderna Australien, Nya Zeeland och Indien, såg man att ett tillskott av selen minskade förekomsten av sepsis (blodförgiftning) hos för tidigt födda barn (Daniels, Darlow, Aggarwal).
Selentillskotten gavs både oralt och intravenöst. Båda sätten förbättrade selenstatusen avsevärt hos de för tidigt födda barnen, och minskade därmed förekomsten av ett försenat sjukdomsutbrott av sepsis (Darlow).
Ingen av studierna rapporterade några biverkningar av selentillskott (Daniels, Darlow, Aggarwal).
När blodförgiftning uppstår hos nyfödda, i ett så kallat försenat
sjukdomsutbrott, brukar det oftast inträffa en vecka eller mer efter
födseln. Om de nyfödda barnen drabbas av sepsis beror det på
exponering av de infektioner som finns på sjukhuset. Ungefär
en av fem för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1500 gram
drabbas. Det finns dock nyfödda som får blodförgiftning inom de
första sju dagarna efter att de fötts, och då har barnen oftast exponerats
för smittsamma mikroorganismer som kommit via mammans moderkaka
i samband med förlossningen
Polycystiskt ovariesyndrom (förkortas PCOS) är en hormonell sjukdom med en prevalens på 5–10 procent hos kvinnor i reproduktiv ålder.
I en randomiserad kontrollerad studie med 60 kvinnor i åldern 18–40 år var daglig samadministration av ett probiotiskt tillskott och 200 mikrogram selen i 12 veckor förknippat med följande utfall [Jamilian 2018]:
Forskarna drog slutsatsen att samadministrering av probiotika och selen i 12 veckor till kvinnor med PCOS hade gynnsamma hälsoeffekter.
I en randomiserad kontrollerad studie med 70 kvinnor i åldern 18–40 år var dagligt tillskott av 200 mikrogram selen i 8 veckor förknippat med följande utfall jämfört med placebo [Jamilian 2015]:
Forskarna drog slutsatsen att selentillskott hade gynnsamma effekter på parametrarna för insulinmetabolism [Jamilian 2015].
Selenkoncentrationen i serum är ofta betydligt lägre hos kvinnor med graviditetsdiabetes än hos friska gravida kvinnor. Skillnaderna är särskilt märkbara hos icke-kaukasiska gravida kvinnor och hos kvinnor i tredje trimestern. Detta har man påvisat i en nyligen genomförd metaanalys och systematisk granskning av relevant litteratur i observationsstudier [Kong 2016].
Graviditetsdiabetes definieras som alla grader av glukosintolerans som uppträder under graviditet. En fysiologisk insulinresistens som börjar under andra trimestern och förstärks i tredje trimestern är ganska vanligt vid graviditeter. Kvinnor som väntar barn behöver oftast öka sin insulinsekretion för att upprätthålla normala glukosvärden i blodet. För låg kompensatorisk ökning av insulinsekretionen leder till graviditetsdiabetes [Kong 2016].
Man har funnit att kvinnor som får missfall under de första tre graviditetsmånaderna eller får återkommande missfall har signifikant lägre selenkoncentration än kvinnor som inte får missfall. Professor Margaret Rayman poängterar att selenkoncentrationen i blodet normalt är lägre under graviditeten, delvis på grund av att mängden blod ökar. Ökad inflammation – som är inblandat vid ett missfall – kan emellertid också vara en orsak till den minskade mängden cirkulerande selen [Rayman 2012].
Inför den här artikeln sökte jag i databasen Medline efter resultat från randomiserade kontrollerade studier av selentillskott till gravida kvinnor med låg selenstatus. Jag har hittat flera intressanta resultat.
