Selenstatus i serum och graviditetsdiabetes

Förekomsten av graviditetsdiabetes varierar från region till region i världen, från mindre än 5 % av alla graviditeter till mellan 10 % och så många som 20 %. Graviditetsdiabetes ökar moderns risk att drabbas av typ 2-diabetes och metabola syndromet, och ökar risken för akuta och långvariga metabola sjukdomar hos barnet. En nyligen genomförd metaanalys visar att kvinnor med graviditetsdiabetes ofta har betydligt lägre selenkoncentration i serum.

Selenkoncentrationen i serum är ofta betydligt lägre hos kvinnor med graviditetsdiabetes än hos friska gravida kvinnor. Skillnaderna är särskilt märkbara hos icke-kaukasiska gravida kvinnor och hos kvinnor i tredje trimestern. Detta har man påvisat i en nyligen genomförd metaanalys och systematisk granskning av relevant litteratur i observationsstudier [Kong 2016].

Selen och graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes definieras som alla grader av glukosintolerans som uppträder under graviditet. En fysiologisk insulinresistens som börjar under andra trimestern och förstärks i tredje trimestern är ganska vanligt vid graviditeter. Kvinnor som väntar barn behöver oftast öka sin insulinsekretion för att upprätthålla normala glukosvärden i blodet. För låg kompensatorisk ökning av insulinsekretionen leder till graviditetsdiabetes [Kong 2016].

Selen är ett essentiellt mikronäringsämne. Det är en komponent i antioxiderande selenproteiner som skyddar mot oxidativ stress och inflammation [Burk 2002].

Sambandet mellan selennivån i serum och graviditetsdiabetes är viktigt av följande skäl [Kong 2015]:

  • Låga selennivåer i serum kan göra den gravida kvinnan och fostret känsligare för skadeverkningarna av oxidativ stress.
  • Låga selenvärden kan förvärra insulinresistensen hos gravida kvinnor, vilket leder till att graviditetsdiabetesen förvärras.

Mekanismen bakom hur selenstatus påverkar insulinresistens och blodsockernivåer är inte kända. Hittills har inte tillräckligt många studier av mekanismerna utförts.

Man vet inte heller vilket som kommer först. Bidrar lågt selenstatus till utvecklingen av graviditetsdiabetes, eller är lågt selenstatus en följd av graviditetsdiabetes och förvärrar i sin tur den senare?

Nyttan med ett måttligt Se-tillskott till gravida kvinnor

Flera studier har visat att ett måttligt selentillskott till gravida kvinnor, dvs. 50–100 mikrogram per dag, har ett flertal positiva effekter på hälsan:

  • minskar oxidativ stress [Tara 2010]
  • minskar antalet fall av hypotyreos och sköldkörtelinflammation [Negro 2007]
  • minskar antalet fall av graviditetsorsakat högt blodtryck [Han 1994]
  • minskar risken för havandeskapsförgiftning [Rayman 2014]
  • minskar risken för för tidig fostervattenavgång [Tara 2010]
  • minskar risken för förlossningsdepression [Mokhber 2011].

Vad är låga selennivåer i serum/plasma?

De hittills bästa uppskattningarna av selenhalten i serum/plasma är följande [Hurst 2010]:

  • selennivåer i serum/plasma lägre än 100 mg per liter ligger under det normala
  • selennivåer i serum/plasma mellan 110 och 118 verkar vara den nivå kring vilken selenprotein P har sin optimala verkan
  • selennivåer i serum mellan 120 och 150 mikrogram per liter är den ”förmodat hälsosamma mängden”.

I den metaanalys som sammanfattas i denna artikel var följande värden typiska för gravida kvinnor med graviditetsdiabetes (medelvärde ± standardavvikelse):

  • 34,7 ± 8,7 mikrogram per liter
  • 51,7 ± 11,7 mikrogram per liter
  • 63,5 ± 12,0 mikrogram per liter
  • 85,1 ± 5,4 mikrogram per liter

Selenstatus i serum och graviditetsdiabetes i sammanfattning

Med tanke på att antalet fall av graviditetsdiabetes ökar och att följderna av graviditetsdiabetes – både omedelbara och på lång sikt – kan vara allvarliga, är sambandet mellan selenstatus i serum och graviditetsdiabetes något som är relevant och bör uppmärksammas.

Vi behöver fler studier av sambandet mellan selen och graviditetsdiabetes med konsekventa värden för selenstatus och glukostolerans och överensstämmande kliniska data om gravida kvinnor med graviditetsdiabetes.

I de fall ett selentillskott behövs är den bästa formen de selenberikade jästpreparaten.

Källor

Burk, R.F. (2002).  Selenium: an antioxidant nutrient.  Nutr Clin Care, 5(2), 75-79.

Han, L., & Zhou, S. M. (1994). Selenium supplement in the prevention of pregnancy induced hypertension. Chinese Medical Journal, 107(11), 870-871.

Hurst, R., Armah, C.N., Dainty J.R., Hart, D.J., Teucher, B., Goldson, A.J., Broadley, M.R., Motley, A.K., Fairweather-Tait, S.J.  (2010).  Establishing optimal selenium status: results of a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Am J Clin Nutr, 91(4):923-31.

Kong, F., Ma, L., Chen, S., Li, G., & Zhou, J. (2016). Serum selenium level and gestational diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis. Nutrition Journal, 15(1), 94.

Mokhber, N., Namjoo, M., Tara, F., Boskabadi, H., Rayman, M. P., Ghayour-Mobarhan, M., & Ferns, G. (2011). Effect of supplementation with selenium on postpartum depression: a randomized double-blind placebo-controlled trial. The Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 24(1), 104-108.

Negro, R., Greco, G., Mangieri, T., Pezzarossa, A., Dazzi, D., & Hassan, H. (2007). The influence of selenium supplementation on postpartum thyroid status in pregnant women with thyroid peroxidase autoantibodies. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, 92(4), 1263-1268.

Rayman, M.P., Searle, E., Kelly, L., Johnsen, S. (2014). Effect of selenium on markers of risk of pre-eclampsia in UK pregnant women: a randomised, controlled pilot trial. British Journal of Nutrition, 112(1), 99-111.

Tara, F., Rayman, M. P., Boskabadi, H., Ghayour-Mobarhan, M., Sahebkar, A., Alamdari, D. H., & Ferns, G. (2010). Prooxidant-antioxidant balance in pregnancy: a randomized double-blind placebo-controlled trial of selenium supplementation. Journal of Perinatal Medicine, 38(5), 473-478.

Tara, F., Rayman, M. P., Boskabadi, H., Ghayour-Mobarhan, M., Sahebkar, A., Yazarlu, O., & Ferns, G. (2010). Selenium supplementation and premature (pre-labour) rupture of membranes: a randomised double-blind placebo-controlled trial. Journal of Obstetrics and Gynaecology, 30(1), 30-34.

Tara, F., Maamouri, G., Rayman, M. P., Ghayour-Mobarhan, M., Sahebkar, A., Yazarlu, O., & Ferns, G. (2010). Selenium supplementation and the incidence of preeclampsia in pregnant Iranian women: a randomized, double-blind, placebo-controlled pilot trial. Taiwanese Journal of Obstetrics & Gynecology, 49(2), 181-187.

Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *