Det pågår för närvarande en vetenskaplig diskussion om selentillskott och dess möjliga betydelse vid covid-19. Vilket stöd finns det för att selentillskott hos personer med suboptimal selenstatus skulle kunna bidra till att minska risken för infektion?
Svaret från en grupp etablerade selenforskare är att selentillskott inte har “en tillräckligt stark direkt antiviral effekt för att förhindra infektion”. I stället verkar selentillskott genom “att minska virusets skadliga effekter på värdorganismen” [Rayman 2024].
Selentillskott “förhindrar alltså inte nödvändigtvis infektion, utan kan snarare minska sjukdomens svårighetsgrad och dödligheten till följd av infektionen” [Rayman 2024].
En central aspekt är därför samspelet mellan människans selenstatus och det infekterande virusets egenskaper, inklusive virustyp och virulens [Beck 2003].
SARS-CoV-2-infektionens påverkan på värdens selenoproteinstatus
Professor Margaret P. Rayman och hennes medförfattare lyfter fram kliniska samband mellan selenstatus och utfall vid covid-19.
Som exempel har Kina både områden med mycket låg och mycket hög selenstatus i befolkningen. År 2020 analyserade Zhang et al. data från kinesiska städer med fler än 40 rapporterade covid-19-fall. För att uppskatta selenstatus använde forskarna data om selenhalten i hårprover.
De fann ett signifikant samband mellan regional selenstatus och rapporterad tillfrisknandefrekvens: personer i städer där hårselenhalten var högre hade högre rapporterade andelar tillfrisknande efter covid-19-infektion [Zhang 2020].
I sin kommentar från 2024 betonar Rayman et al. att detta samband kan kritiseras på grund av möjliga störande faktorer. Det kan finnas andra faktorer som påverkar tillfrisknandefrekvensen. Forskarna menar dock att resultaten från Zhang-studien motiverar fortsatt forskning om sambandet mellan selenstatus, tillfrisknande och dödlighet vid covid-19 [Rayman 2024].
Rayman et al. framhåller dessutom att det finns tecken på att en SARS-CoV-2-infektion kan påverka kroppens egen produktion av vissa selenoproteiner negativt. En covid-19-infektion kan därmed minska nivåerna av dessa selenberoende proteiner hos den infekterade personen.
Covid-19 kan alltså inte bara påverka det övergripande uttrycket av selenoproteiner, utan även påverka funktionen hos specifika selenoproteiner. Därför anser Rayman et al. att det är angeläget att fortsätta undersöka selenets roll vid covid-19-sjukdom [Rayman 2024].
Författarna till kommentaren om selen och covid-19
I juni 2024 publicerade tidskriften Molecules en kommentar av professor Rayman och en grupp forskare som tillsammans har publicerat mer än 200 vetenskapliga artiklar om selen. Kommentaren bemötte en tidigare översiktsartikel av Ambra et al. med titeln Could Selenium Supplementation Prevent COVID-19? A Comprehensive Review of Available Studies [Ambra 2024; Rayman 2024].
I sin översikt hade Ambra et al. analyserat flera forskningsartiklar om selen och covid-19. Rayman et al. höll inte med om flera av slutsatserna i denna översikt och publicerade därför en detaljerad kommentar där de pekade på vad de ansåg vara felaktigheter och feltolkningar i den tidigare artikeln [Rayman 2024].
Bland författarna till kommentaren fanns flera internationellt välkända selenforskare:
Margaret P. Rayman, University of Surrey, Guildford, Storbritannien, var korresponderande författare till kommentaren. Hon har publicerat två ofta citerade översiktsartiklar om selen och människors hälsa i tidskriften The Lancet [Rayman 2000; Rayman 2012].
Lutz Schomburg, Charité-Universitätsmedizin, Berlin, Tyskland, och hans forskargrupp har publicerat flera betydelsefulla studier om selen. Schomburg är bland annat författare till den centrala översiktsartikeln Selenoprotein P – Selenium transport protein, enzyme and biomarker of selenium status [Schomburg 2022].
Melinda Beck, University of North Carolina, Chapel Hill, USA, var den första forskaren som visade att selenbrist kan leda till virusmutationer som gör tidigare mindre aggressiva virus mer sjukdomsframkallande och virulenta [Beck 2003].
Slutsats: Selenstatus och covid-19
Det viktigaste budskapet från Rayman et al. [2024] är följande:
- Selenstatus varierar kraftigt globalt beroende på selenhalten i den lokala jorden och kosten.
- Seleninnehållande enzymer som använder aminosyran selenocystein spelar en viktig roll för de gynnsamma effekter som selen kan ha vid covid-19.
- Covid-19 kan påverka kroppens produktion av dessa selenberoende enzymer negativt.
- Mer forskning behövs för att klarlägga sambandet mellan selenstatus och sjukdomens svårighetsgrad samt dödlighet vid covid-19.
Källor
Ambra R, Melloni S, Venneria E. Could selenium supplementation prevent COVID-19? A comprehensive review of available studies. Molecules. 2023 May 16;28(10):4130.
Beck MA, Levander OA, Handy J. Selenium deficiency and viral infection. J Nutr. 2003 May;133(5 Suppl 1):1463S-7S.
Rayman MP, Schomburg L, Zhang J, Taylor EW, Du Laing G, Beck M, Hughes DJ, Heller R. Comment on Ambra et al. Could selenium supplementation prevent COVID-19? A comprehensive review of available studies. Molecules 2023, 28, 4130. Molecules. 2024 May 24;29(11):2466.
Rayman MP. Selenium and human health. Lancet. 2012 Mar 31;379(9822):1256-68.
Rayman MP. The importance of selenium to human health. Lancet. 2000 Jul 15;356(9225):233-41.
Schomburg L. Selenoprotein P – Selenium transport protein, enzyme and biomarker of selenium status. Free Radic Biol Med. 2022 Oct;191:150-163.
Zhang J, Taylor EW, Bennett K, Saad R, Rayman MP. Association between regional selenium status and reported outcome of COVID-19 cases in China. Am J Clin Nutr. 2020 Jun 1;111(6):1297-1299.
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.