Bröstcancer – Selenbrist.se

Bröstcancerprognoser är framförallt sämre hos patienter med låga serumkoncentrationer av selen och selenoprotein P. Nu har forskare upptäckt naturliga autoantikroppar med antagonistiska egenskaper mot selenoprotein P-upptag hos bröstcancerpatienter och hos patienter med sköldkörtelsjukdom (Demircan 2022; Sun 2022).

Autoimmunitet är produktionen av antikroppar mot vävnader eller substanser i den egna kroppen, vilket resulterar i en autoimmun sjukdom eller över-känslighetsreaktion. Autoantikroppar mot selenoprotein P försämrar transporten av det essentiella spårämnet selen hos bröstcancer-patienter och hos patienter med Hashimotos tyreoidit.

Selen är ett viktigt spårämne som har många biologiska funktioner i kroppen, varav de flesta utförs av seleninne-hållande selenoproteiner. Bland de viktigare selenoproteinerna finns selenoprotein P som är den huvudsakliga trans-portören av selen i blodet samt glutationperoxidas 3 (GPX3), som är en viktig antioxidant.

Människokroppen producerar inte selen. Mänskliga celler är beroende av selenkällor från kosten. Tyvärr varierar selenhalten i jorden och i maten avsevärt från region till region i världen. Till exempel är plasmaselenkoncentrationerna hos människor som bor i stora delar av Europa generellt under, ofta långt under, 80–90 mikrogram per liter medan de som bor i Nordamerika i allmänhet har plasmaselennivåer över 120 mikrogram per liter (Alehagen 2022). Läs mer

Forskning gjord i södra Sverige visar att tre biomarkörer i blodet för tillgängligt selen hade ett omvänt samband med dödlighet i bröstcancer. Ju lägre nivåerna av de tre biomarkörerna för selen var, desto högre dödlighet (Demircan 2021).

Breast cancer awareness — Informationskampanj om bröstcancer
En utvärdering av selenstatus vid tidpunkten för bröstcancerdiagnos identifierar patienter med exceptionellt hög risk för dålig prognos. Det är bröstcancer-patienter med låga nivåer av selen, selenoprotein P och glutationperoxidas i blodet.

Biomarkörerna i blodet är:

Totalt selen
Selenoprotein P
Glutationperoxidas 3

Bröstcancerpatienter med blodkoncentrationer av dessa tre selenbiomarkörer i den högsta kvintilen hade signifikant bättre chans att överleva jämfört med patienter vars blodnivåer av dessa substanser låg i den lägsta kvintilen (Demircan 2021).

Bröstcancerpatienter med låg selenstatus enligt dessa tre biomarkörer hade den högsta risken att dö med en total överlevnadssannolikhet på cirka 50 procent efter 8 år. Skillnaden i överlevnad mellan bröstcancerpatienterna i den lägsta selenkvintilen jämfört med bröstcancerpatienter med minst en biomarkör i den högsta kvintilen var särskilt anmärkningsvärd (Demircan 2021). Läs mer

Milstolpar i den tidiga selenforskningen

1817 Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker selen

1957 Biokemisten Klaus Schwarz visar att selen i mikroskopiska mängder har en avgörande betydelse för däggdjurs hälsa

1969 Professor J.T. Rotruck upptäcker att selen har en biokemisk roll som en komponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas

1969 Professorer R.J. Shamberger och D.V. Frost rapporterar en möjlig skyddande effekt av selen mot cancer hos människa

1973 Professor J.T. Rotruck identifierar enzymet glutationperoxidas som ett selenberoende protein

1977 Professor G.N. Schrauzer publicerar korrelationsstudier kring cancerdödlighet som visar ett omvänt samband mellan intaget av selen och dödlighet i cancer i 27 länder

1988 Professor G.Q Yang sammanfattar lärdomar om selenrelaterade folksjukdomar, Keshans sjukdom och Kashin-Becks sjukdom samt vikten av lämpligt dagligt selenintag

1989 Professor G.G. Duthie publicerar bevis för selens roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar

1993 Forskaren W.J. Blot publicerar resultaten av Nutrition Intervention Trials i Linxian, Kina, som visar att tillskott med en kombination av selen och andra antioxidanter minskar risken för cancer

1994 Professor G.N. Schrauzer publicerar bevis för att selen är viktigt i underhåll och behandling av HIV-infekterade patienter

1996 Professor Larry Clark publicerar resultaten av en randomiserad, kontrollerad studie - Nutritional Prevention of Cancer - som visar selens cancerskyddande effekter på tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer

1997 Professor G.F. Combs sammanfattar bevisen för de skyddande effekterna av selen mot cancer

1999 Professor J.E. Oldfield publicerar sin Selen World Atlas, en kartläggning över områden med selenbrist runt om i världen

2000 Forskaren O.A. Levander publicerar bevis kring en antiviral effekt av selen

2002 Forskaren R. Gärtner visar att tillskott med selen minskar inflammation hos patienter med autoimmun tyreoidit

2002 Forskaren Margaret Rayman presenterar argument för att öka selenintaget i avsikt att förverkliga selens antioxidant-, anti-virala- och anti-inflammatoriska effekter, liksom att förstärka immunförsvar och reproduktion.

Tag: Bröstcancer

Återkommande bröstcancer och selenoprotein P autoimmunitet

Selennivåer i serum förutsäger bröstcancerprognos