Det finns ett tydligt samband mellan en gravid kvinnas selenstatus och hennes risk för preeklampsi. Observationsstudier visar att en låg selenkoncentration har samband med en högre risk för preeklampsi. Studier av tillskott av selen har visat färre fall av preeklampsi [Xu].
Vad är preeklampsi?
Preeklampsi är ett komplicerat tillstånd med följande symtom, som brukar visa sig runt vecka 20 i graviditeten:
- onormalt höga proteinnivåer i urinen (tecken på att njurarna kan vara skadade)
- systoliskt (övre) blodtryck över 140 mmHg eller diastoliskt (undre) blodtryck över 90 mmHg, uppmätt två gånger med minst 4–6 timmars intervall och med högst 7 dagars mellanrum [Uzan]
- kraftig huvudvärk
- dimsyn
- minskat antal blodplättar i blodet [Mayo Clinic].
Preeklampsi verkar vara orsakat av en onormal utveckling av de nya blodkärl som behövs för att transportera blod till moderkakan. De nya blodkärlen är trängre än de borde vara och reagerar på ett annat sätt på hormonsignalerna [Mayo Clinic].
Preeklampsi är en allvarlig sjukdom vid graviditet; den kan orsaka för tidig förlossning, moderns död, eller barnets död vid eller runt tidpunkten för förlossning [Uzan].
Selentillskott och risken för preeklampsi: en meta-analys
Dr Xu och hans kollegor rapporterade år 2016 resultat från en meta-analys av 13 observationsstudier med 1 515 deltagare och tre randomiserade kontrollerade prövningar med 439 deltagare.
Det sammantagna resultatet av de tre randomiserade kontrollerade studierna visade en relativ risk på 0,28 (konfidensintervall: 0,09 till 0,84) för preeklampsi i gruppen som fick selentillskott.
Relativ risk är kvoten mellan risken i gruppen som fick selen och risken i gruppen som fick placebo. En relativ risk på 0,28 visar att selentillskottet hade en starkt skyddande effekt. Konfidensintervallet visar att forskarna var 95 % säkra på att den relativa risken för patientgruppen ligger någonstans mellan 0,09 och 0,84.
Om man drar av 0,28 från 1,0 blir resultatet 0,72 – en minskning av den relativa risken på 72 % som ett resultat av att använda selentillskott i stället för placebo. Den verkliga minskningen av den relativa risken ligger sannolikt någonstans mellan 16 % och 91 %. Poängen är att det blev en signifikant lägre risk i gruppen som fick selentillskott i dessa tre studier.
Om den relativa risken som räknades fram i dessa tre studier hade varit större än 1,0 hade vi misstänkt att selentillskottet var skadligt. Resultaten av meta-analysen visar dock att ett selentillskott har en signifikant positiv effekt när det gäller att minska risken för preeklampsi [Xu]. Detta är goda nyheter.
Studier av selentillskott och risken för preeklampsi
Låt oss titta närmare på några av de intressanta randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studierna av selentillskott och dess effekter på risken för preeklampsi.
Rayman-studien av selentillskott och risken för preeklampsi
Professor Margaret P. Rayman och hennes kollegor rapporterade 2014 resultaten från en studie där 230 förstagångsgravida kvinnor slumpmässigt placerats i en av två studiegrupper:
- en behandlingsgrupp som fick en 60 mikrograms-tablett med selenberikad jäst dagligen
- en placebogrupp som fick en matchande placebojästtablett dagligen.
Behandlingen började efter 12 till 14 veckors graviditet och fortsatte fram till förlossningen.
Forskarna mätte kvinnornas selenkoncentration i helblod i utgångsläget och vecka 35. De mätte också kvinnornas koncentration av selenprotein P i plasma vecka 35.
Selenkoncentrationen i helblod hos gravida kvinnor steg signifikant i gruppen som fick selenbehandling, medan selenkoncentrationen i helblod hos gravida kvinnor i placebogruppen minskade signifikant. Vecka 35 var selenkoncentrationen och selenprotein P-koncentrationen i helblod hos kvinnorna som fick behandling signifikant högre än motsvarande koncentrationer hos kvinnorna i placebogruppen [Rayman 2014].
Primärt utfall i studien var att jämföra mängden sFlt-1-protein i blodet, som man vet inaktiverar proteiner som främjar tillväxt och utveckling av blodkärl. Högre koncentrationer av sFlt-1-protein är en biomarkör för ökad risk för preeklampsi.
Mätningarna vecka 35 visade att koncentrationen av sFlt-1-protein var signifikant lägre i gruppen som fick selen än i placebogruppen, vilket betyder att risken för preeklampsi var lägre [Rayman 2014].
Tara-studien av selentillskott och risken för preeklampsi
Dr Tara, dr Rayman och kollegor i forskningsteamet rapporterade 2010 resultaten från en studie där 166 förstagångsgravida kvinnor under graviditetens första trimester slumpmässigt placerades i en av två studiegrupper:
- en behandlingsgrupp som fick en 100 mikrograms-tablett med selenberikad jäst dagligen
- en kontrollgrupp som fick en matchande placebojästtablett dagligen.
Studien pågick fram till förlossningen. Forskarnas mätningar visade att selenkoncentrationen i serum ökade signifikant hos kvinnorna i behandlingsgruppen, medan selenkoncentrationen i serum var oförändrad i placebogruppen under studien. Selentillskottet orsakade inte några allvarliga biverkningar [Tara].
I gruppen som fick selen inträffade inga fall av preeklampsi. I placebogruppen inträffade tre fall, vilket tyder på ett samband mellan selentillskott och en lägre frekvens av preeklampsi. Även om skillnaden inte var statistiskt signifikant kan den vara av klinisk betydelsen [Tara].
De selenberikade jästtabletter och matchande placebotabletter som användes i Rayman- och Tara-studierna levererades av det danska läkemedelsföretaget Pharma Nord.
Han-studien av selentillskott och risken för preeklampsi
Dr Han och ett forskarteam studerade effekten av selentillskott på 100 gravida kvinnor med högriskfaktorer för högt blodtryck under graviditet. Dessa kvinnor placerades slumpmässigt i en av två grupper:
- en behandlingsgrupp som fick 100 mikrogram av ett naturligt flytande selentillskott dagligen
- en kontrollgrupp som fick en liknande flytande placebodryck dagligen.
De gravida kvinnorna tog sina tillskott i 6 till 8 veckor i sen graviditet. Vården före förlossningen var densamma i båda studiegrupperna.
Studieresultaten visade att selentillskottet signifikant ökade selenkoncentrationen i blodet hos kvinnorna i behandlingsgruppen, medan selenkoncentrationen i blodet hos kvinnorna i kontrollgruppen minskade signifikant under graviditeten.
Selentillskottet förhindrade och minskade antalet fall av högt blodtryck på grund av graviditet och antalet ödem i samband med graviditet [Han].
Sammanfattning: selentillskott och preeklampsi
I en översiktsartikel har professor Rayman, Faculty of Health and Medical Sciences, University of Surrey, Guildford, Storbritannien, dokumenterat följande viktiga samband:
- Kvinnor som får missfall under de första tre graviditetsmånaderna eller upprepade missfall har signifikant lägre selenstatus än gravida kvinnor som inte får missfall.
- Både selenintag och selenstatus har kopplats till risken för preeklampsi.
- Kvinnor med preeklampsi har signifikant lägre selenkoncentration i plasma och tånaglar än friska gravida kvinnor.
- Den ökade plasmavolymen under en graviditet kan förklara en del av den lägre selenkoncentrationen, men systemisk inflammation – som är kopplat till både missfall och preeklampsi – är sannolikt också en faktor som sänker selenhalten i blodet [Rayman 2012].
Ovan beskrivna randomiserade kontrollerade prövningar av selentillskott och risken för preeklampsi visar en positiv hälsoeffekt på gravida kvinnor med låg selenstatus.
Källor
Han, L., & Zhou, S. M. (1994). Selenium supplement in the prevention of pregnancy induced hypertension. Chinese Medical Journal, 107(11), 870-871.
Mayo Clinic. (2017). Preeclampsia. Symptoms and Causes. Retrieved from
http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/preeclampsia/symptoms-causes/dxc-20316143.
Rayman, M. P., Searle, E., Kelly, L., Johnsen, S., Bodman-Smith, K., Bath, S. C., & … Redman, C. G. (2014). Effect of selenium on markers of risk of pre-eclampsia in UK pregnant women: a randomised, controlled pilot trial. The British Journal of Nutrition, 112(1), 99-111.
Rayman, M. P. (2012). Selenium and human health. Lancet (London, England), 379(9822), 1256-1268.
Tara, F., Maamouri, G., Rayman, M. P., Ghayour-Mobarhan, M., Sahebkar, A., Yazarlu, O., & Ferns, G. (2010). Selenium supplementation and the incidence of preeclampsia in pregnant Iranian women: a randomized, double-blind, placebo-controlled pilot trial. Taiwanese Journal of Obstetrics & Gynecology, 49(2), 181-187.
Uzan, J., Carbonnel, M., Piconne, O., Asmar, R., & Ayoubi, J. (2011). Pre-eclampsia: pathophysiology, diagnosis, and management. Vascular Health and Risk Management, 7467-474.
Xu, M., Guo, D., Gu, H., Zhang, L., & Lv, S. (2016). Selenium and Preeclampsia: a Systematic Review and Meta-analysis. Biological Trace Element Research, 171(2), 283-292. doi:10.1007/s12011-015-0545-7.
Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte användas som sådan.