Selen och manlig infertilitet

Det selen som innehåller selenproteinet glutationperoxidas 4 (GPx4) finns i spermier i förvånande stora mängder. Biokemisterna anser att GPx4 har två funktioner i spermierna. Det skyddar spermierna mot oxidativa skador av toxiska peroxider under deras utveckling, och senare bidrar det till korrekt uppbyggnad av de mogna spermierna [Strauss].
I människans testiklar finns höga koncentrationer av ett av de viktiga selener som innehåller antioxiderande enzymer, nämligen glutationperoxidas nr 4 (GPx4).  Testiklarna har också särskilda receptorer för ett annat viktigt selenprotein, selenprotein P [Rayman 2012].

För att kunna bilda mogna och livskraftiga spermier krävs det ett tillräckligt intag av selen.  Selenprotein GPx4 verkar vara absolut nödvändigt för:

  • spermiernas utveckling och mognad
  • spermiernas antioxidativa skydd
  • uppbyggnad av spermiernas struktur
  • spermiernas rörlighet och livskraft [Foresta].

Selen och sädesvätskans kvalitet
Vad är det egentligen vi talar om här?  Låt oss definiera några termer som rör mannens fertilitet.

Kroppen producerar sädesvätska genom att blanda spermier från testiklarna med olika vätskor från sädesblåsorna, prostatan och de två små körtlarna som kallas Cowpers körtlar.  Sädesvätskan måste innehålla stora mängder spermier – kanske över 200 miljoner – och spermier som har god motilitet om en av dem ska kunna nå fram till och befrukta kvinnans ägg.

Motilitet är biologernas term för cellers och organismers förmåga att använda energi för spontan och aktiv förflyttning.

Selentillskott och sädesvätskans kvalitet
Vad visar studierna av selentillskott?  Har selentillskott någon effekt på sädesvätskans kvalitet?

Dr Safarinejad har testat om selentillskott kan förbättra sädesvätskan hos infertila män.  Hennes studie omfattade 116 infertila män som fick 200 mikrogram selen dagligen och 118 infertila män som fick matchande placebo i 26 veckor.

Männens ålder varierade mellan 25 och 48 år, med en medelålder på 31 år.  Testikelvolymen skilde sig inte åt i någon väsentlig grad mellan grupperna.

När studien inleddes mätte forskarna genomsnittligt totalt antal spermier, spermiekoncentration, sädesvätskans volym, spermiernas motilitet och deras morfologi, samt selenkoncentrationen i plasma och i sädesvätska.  De fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna [Safarinejad].

Ökad selenkoncentration i plasma
Redan efter en månads selentillskott hade männens selenkoncentration i plasma ökat betydligt.  Nivåerna hölls sig sedan på samma nivå under resten av behandlingsperioden.

Ökad selenkoncentration i sädesvätska
Selenkoncentrationen i sädesvätskan ökade något långsammare vid tillskott av selen och nådde en platå efter 12 veckor.

Ökat antal spermier och ökad spermiemotilitet
När 26-veckorsstudien hade avslutats hade selentillskottet lett till en signifikant ökning av det genomsnittliga  totala antalet spermier mer än placebo.  Efter 26 veckor hade selentillskottet också lett till en signifikant ökning av genomsnittlig spermiemotilitet jämfört med placebo.  Detta var goda nyheter.

Sammanfattningsvis: ett dagligt tillskott av 200 mikrogram selen förbättrade signifikant olika mått på sädesvätskans kvalitet hos infertila män.  Sammanräknat var siffrorna 30 % fler spermier, 19 % bättre spermiemotilitet och 26 % bättre struktur och uppbyggnad av spermierna.  Forskarna noterade också att inga biverkningar av selentillskottet förekom.

Forskarna fortsatte att följa upp studiedeltagarna efter den 26 veckor långa perioden med selentillskott.  Vecka 56, då inget tillskott längre togs, hade selen i plasma och sädesvätska återgått till utgångsvärdena.  Även de olika parametrarna för sädesvätskans kvalitet återgick till utgångsvärdena när selentillskottet upphört.

Ytterligare en studie av selentillskott och spermiemotilitet
Dr Scott och dr MacPherson med forskningskollegor utförde en randomiserad kontrollerad studie där 69 män med låg selenkoncentration och dålig spermiemotilitet placerades i tre olika studiegrupper:

  • en grupp som fick enbart selen
  • en grupp som fick selen och vitamin A, C och E
  • en placebogrupp.

Studiedeltagarna tog selentillskott eller placebo dagligen i 3 månader.  Vid studiens slut testade forskarna återigen deltagarnas selenkoncentration i plasma och sädesvätskans kvalitet.

Ökad selenkoncentration i plasma
Selentillskottet ökade selenkoncentrationen i plasma signifikant i båda grupperna som fick selen.  Selenkoncentrationen ökade inte nämnvärt i kontrollgruppen.

Ökad spermiemotilitet
Vid studiens slut hade spermiernas motilitet ökat hos deltagarna i de två grupper som fick selentillskott, medan den hade minskat något i gruppen som fick placebo.  Den förbättrade motiliteten hos spermierna i de behandlade grupperna var dock inte tillräckligt hög för att vara statistiskt signifikant.

Emellertid – när forskarna slog samman resultaten från de två grupperna som fått selen och jämförde detta kombinerade resultat med resultatet från placeboguppen, såg man att selenbehandlingen hade ett signifikant samband med ökad spermiemotilitet.

Dr Scott med kollegor drog slutsatsen att selentillskott kan förbättra spermiernas rörlighet hos män med låg fertilitet och lågt selenstatus.  På det sättet kan ett tillskott av selen öka chansen att kvinnan blir gravid.

Selentillskott är en enkel och billig åtgärd vid manlig infertilitet
Studierna utförda av Safarinejad respektive Scott visar att ett tillskott av selen är en enkel, säker och relativt billig metod för att förbättra de olika måtten på sädesvätskans kvalitet hos infertila män.

Källor

Foresta, C., Flohé, L., Garolla, A., Roveri, A., Ursini, F., & Maiorino, M. (2002). Male fertility is linked to the selenoprotein phospholipid hydroperoxide glutathione peroxidase. Biology Of Reproduction, 67(3), 967-971.

Rayman, M. P. (2012). Selenium and human health. Lancet (London, England), 379(9822), 1256-1268.

Safarinejad, M. R., & Safarinejad, S. (2009). Efficacy of selenium and/or N-acetyl-cysteine for improving semen parameters in infertile men: a double-blind, placebo controlled, randomized study. The Journal of Urology, 181(2), 741-751.

Scott, R., MacPherson, A., Yates, R. W., Hussain, B., & Dixon, J. (1998). The effect of oral selenium supplementation on human sperm motility. British Journal of Urology, 82(1), 76-80.

Strauss, E. (1999).  Selenium’s role in infertility explained.  Science, 285, 1339.

Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte betraktas som sådan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *