Selens biologi hos människan är komplex. Man vet att selen finns i många vävnader och ingår i många fysiologiska processer [Wrobel].
Det är särskilt intressant att selennivån bevaras i hjärnan även när selenlagren är tömda i andra organ, såsom lever och njurar [Wrobel].
Vilka funktioner har selen i kroppen?
Dr. Wrobel vid institutionen för biokemi och molekylärbiologi vid University of Miami räknar upp följande funktioner för selen och selenoproteiner i kroppen:
- Kroppen behöver tillräckligt med selen för att reglera sköldkörtelns funktion.
- Selen är viktigt för både mäns och kvinnors fruktsamhet.
- Selenbrist är förknippat med sjukdomar i hjärt- och skelettmuskler, med förändringar av muskelfibrerna som leder till muskelatrofi och försämrad muskelkontraktion.
- Låga nivåer av selen är förknippat med nedsatt kognitiv funktion och neurologiska sjukdomar.
- Det finns ett omvänt förhållande mellan selenkoncentrationerna i kroppen och risken för sjukdom i hjärtats kranskärl och risken för vissa typer av cancer.
- Låga selenhalter är förknippade med hög HIV-dödlighet.
- Selentillskott minskade antalet sjukhusinläggningar för HIV-patienter.
Selen och cancerprevention
Epidemiologiska studier visar generellt att högre exponering för selen för förknippat med minskad risk för de flesta cancerformer. Exempelvis har människor som lever i regioner med selenrik jord ofta lägre incidens av cancer [Wrobel].
Resultaten från interventionsstudier har inte varit enhetliga. Dagligt tillskott av 200 mikrogram selenberikad jäst i 4,5 år i studien Nutritional Prevention of Cancer (NPC) var förknippat med signifikant minskad incidens av flera cancerformer, bland annat prostatacancer, samt med lägre total cancermortalitet [Wrobel].
Å andra sida verkade ett dagligt tillskott av 200 mikrogram av ett syntetiskt selenmetioninpreparat i SELECT-studien inte minska risken för cancer [Wrobel].
Skillnaden i utfall mellan NPC-studien och SELECT-studien har tillskrivits en initial skillnad i selenstatus mellan deltagarna – mycket lägre i NPC-studien. Dessutom skilde det mellan typerna av selentillskott – endast en form i preparatet i SELECT-studien och många i preparatet i NPC-studien [Wrobel].
Mekanismen för cancerprevention med selen
Det är inte känt exakt vilka mekanismerna är för selens preventiva effekt mot cancer. En hypotes är att de antioxidativa egenskaperna hos seleninnehållande proteiner, glutationperoxidaser och tioredoxinreduktaser är en faktor men inte den enda faktorn vid cancerprevention [Wrobel].
Andra föreslagna verkningsmekanismer för prevention av cancer med selen innebär följande roller för selen [Wrobel]:
- Förändring av carcinogen metabolism
- Stimulering av DNA-reparation
- Modulering av inflammations- och immunsvar
- Reglering av cellcykeln
- Attenuering av cellproliferationen
- Hämning av cellrörlighet och angiogenes
- Stimulering av apoptos
Förhållandet mellan selenintag och cancerprevention kan vara U-format snarare än linjärt. Det finns ett relativt smalt fönster mellan selenbrist och selentoxicitet [Wrobel].
Selentillskott kan vara gynnsamt för vissa personer med låg selenstatus men inte för personer med hög selenstatus. Vissa selenforskare rekommenderar att personer med koncentrationer av plasmaselen över 122 mikrogram per liter inte ska ta selentillskott [Wrobel].
En systematisk genomgång av studier av selen och prostatacancer har visat att risken för prostatacancer minskar med stigande halter av selen i plasma/serum upp till 170 mikrogram per liter [Hurst].
Selen och cancerbehandling
Studier av användningen av selentillskott vid behandling av cancer har lett till slutsatsen att selentillskott kan ha följande effekter utan att minska effektiviteten av den primära cancerbehandlingen [Wrobel]:
- Förstärker effekten av kemoterapi
- Begränsar biverkningar av cancerbehandling
- Förbättrar cancerpatienters allmäntillstånd
Selen och hjärnan
Följande är känt om selen och hjärnan:
- Hjärnan är ett prioriterat organ när det gäller selen. Selen finns kvar längre i hjärnan än i andra organ, såsom lever och njurar, hos djur som får foder med för lite selen.
- Hos djur med selenbrist som får selen tar hjärnan en större andel av tillgängligt selen.
- Selenoproteiner skyddar mot neurodegeneration genom att ge ett antioxidantskydd i hjärnan.
- Förändringar av selenkoncentrationerna i plasma och hjärnvävnad är förknippade med ökad risk för Alzheimers sjukdom och hjärntumörer.
Selen, coenzym Q10 och hjärthälsa
Fyra år med dagligt tillskott med en kombination av ett organiskt jästpreparat med hög halt av selen och coenzym Q10 gav en signifikant minskning av hjärt-kärldödlighet, förbättrad hjärtfunktion och ökad hälsorelaterad livskvalitet för äldre personer. De gynnsamma effekterna kvarstod långt efter de fyra åren med tillskottet [Alehagen].
Slutsatser: Selen och selenoproteiner
- Selen har mångfaldiga och komplexa effekter på människans hälsa.
- Selentillskott kan minska risken för att utveckla vissa typer av cancer och kan vara användbart vid behandling av cancer.
- Ackumulering och metabolism av selen är särskilt viktigt för hjärnan, och selentillskott kan vara en faktor vid förebyggande av hjärnsjukdomar.
- Ett preparat med jäst berikad med organiskt selen som innehåller många och varierande former av selen har störst potential att ge hälsofördelar och är det selenpreparat som används i de flesta kliniska prövningar.
Sources
Alehagen, U., Johansson, P., Björnstedt, M., Rosén, A., & Dahlström, U. (2013). Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and Coenzyme Q10 supplementation: a 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. International Journal of Cardiology, 167(5), 1860-1866.
Alehagen, U., Aaseth, J., Alexander, J., & Johansson, P. (2018). Still reduced cardiovascular mortality 12 years after supplementation with selenium and coenzyme Q10 for four years: A validation of previous 10-year follow-up results of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial in elderly. Plos One, 13(4), e0193120.
Hurst, R., Hooper, L., Norat, T., Lau, R., Aune, D., Greenwood, D. C., & Fairweather-Tait, S. J. (2012). Selenium and prostate cancer: systematic review and meta-analysis. The American Journal of Clinical Nutrition, 96(1), 111-122.
Wrobel, J. K., Power, R. & Toborek, M. (2016). Biological activity of selenium: revisited. International Union of Biochemistry and Molecular Biology, 68(2): 97-105.
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.