Minskad risk för hjärtsjukdomar och minskad risk för vissa cancerformer. Att öka det dagliga intaget av selen bland individer med låg selenstatus kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Tillgängliga data verkar visa att de flesta vuxna i de nordiska och baltiska länderna, med undantag för vuxna i Finland, har lågt selenintag och låg selenstatus (Alexander & Olsen 2023).
Selen är ett viktigt spårämne. Människo-kroppen kan inte bilda det. Det måste komma från kosten och kosttillskott. Selen är en viktig komponent i selenoproteiner som är avgörande för normal hälsa och fysiologisk funktion. Detta är det grund-läggande budskapet från en omfattande granskning av selen 2023 som genomfördes inför uppdateringen av Nordiska Näring-srekommendationerna 2023 (Alexander & Olsen 2023).
Selen behövs för syntes och underhåll av de 25 kända selenoproteinerna. Dessa selenoproteiner har många biologiska funktioner i kroppen. Framträdande bland dessa biologiska funktioner är antioxidantaktivitet och reglering av sköldkörtelhormoner (Alexander & Olsen 2023).
Selenintag och selenstatus
Innehållet av selen i maten varierar med hur rik eller fattig selenhalten i jorden är. Följaktligen är selenhalten i grödor och frukt låg i selenfattiga regioner i världen. I de flesta nordiska och baltiska länderna är selenhalten i marken dålig. Selenintaget från mat är lågt (Alexander & Olsen 2023).
Selenintaget från mat i de nordiska och baltiska länderna varierar från 39 till 88 mikrogram per dag hos män och 22 till 68 mikrogram per dag hos kvinnor (Alexander & Olsen 2023). Män och kvinnor i Finland har det högsta selenintaget. Förklaringen till det är att Finland har tillsatt selen i den gödslade jordbruksmarken (Alfthan 2015).
I Finland, med sin selenberikade jordbruksmark, är intaget av selen 88 mikrogram per dag hos män och 68 mikrogram selen per dag hos kvinnor. Det har gett en genomsnittlig selenkoncentration i plasma på 110 mikrogram per liter (Alexander & Olsen 2023).
Larsen et al. har uppskattat att ett selenintag på 100 mikrogram per dag behövs för att höja och bibehålla serumselenkoncentrationer i intervallet 120–130 mikrogram per liter (Larsen 2024).
Observera att den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastställt att den övre intagsnivån hos vuxna ska vara 255 mikrogram selen per dag (EFSA 2023).
Selenoprotein P som en biomarkör för selenstatus
De tre vanligaste biomarkörerna för att bedöma selenstatus är koncentrationerna av totalt selen, selenoprotein P och glutationperoxidas 3 i plasma eller serum. De tre biomarkörerna för blod har visat ett positivt samband. Förutsägelse av dödlighet hos bröstcancerpatienter baserat på alla tre biomarkörer gav ett sannare resultat än en prognos baserat på tumörhistologisk grad, tumörstorlek och antal involverade lymfkörtlar (Demircan 2021).
Med tanke på selenoprotein P:s roll i regleringen och transporten av selen i kroppen och med tanke på dess svar på selenintag, anses koncentrationen av selenoprotein P mätt i plasma eller serum vara den enskilt mest informativa biomarkören för selenstatus. Maximalt uttryck av selenoprotein P i plasma eller serum tros ske vid en nivå som överensstämmer med plasma/serumselenkoncentrationer på 120–130 mikrogram per liter (Larsen 2024). Maximalt uttryck av selenoprotein P representerar alltså tillräcklig tillförsel av selen till alla vävnader och en mättnad av den ”reglerade kroppspoolen av selen” (Alexander & Olsen 2023).
Det är inte känt om det maximerade uttrycket av selenoprotein P ger optimala hälsofördelar. Vad som dock har visat sig är att plasma/serumnivån av selen under 100 mikrogram per liter har ett omvänt orsakssamband, det vill säga risk för sjukdom och dödlighet (Bomer 2020; al-Mubarak 2021, 2022).
Låg selenstatus och risk för degenerativ sjukdom
Hos individer med låg selenstatus, men inte hos personer som har en hög selenstatus, tyder tillgängliga kliniska bevis på att ökat selenintag kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Kuria 2021) och risken för vissa cancerformer (Kuria 2020).
De flesta studier av effekten av selentillskott på hälsan har utförts på personer som är har tillräckliga selennivåer. Inte överraskande visar dessa studier ingen gynnsam effekt. Det bör inte förväntas. Vissa studier av selentillskott som har utförts på individer med låg selenstatus har dock visat fördelaktiga hälsoresultat (Alexander & Olsen 2023).
Slutsatser: Hjärtsjukdom och cancer hos individer med lågt selenintag och selenstatus
Det behövs studier för att ta itu med följande frågor:
- I vilken utsträckning beror det dagliga behovet av selen på kroppsstorlek? Hur många mikrogram selen per kilo kroppsvikt är optimalt?
- Vilka intagsformer av selen uppnår optimala serum-/plasmaselenkoncentrationer och förbättrade hälsoresultat?
- Vilka är de långsiktiga resultaten av selentillskott hos vuxna med en selenstatus på mindre än 45 mikrogram per liter? Mindre än 70 mikrogram per liter? Mindre än 100 mikrogram per liter?
Källor
Alexander J, Olsen AK. Selenium – a scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023. Food Nutr Res. 2023 Dec 28;67.
Alfthan G, Eurola M, Ekholm P, Venalainen ER, Root T, Korkalainen K, et al. Effects of nationwide addition of selenium to fertilizers on foods, and animal and human health in Finland: from deficiency to optimal selenium status of the population. J Trace Elem Med Biol 2015; 31: 142–7.
Al-Mubarak AA, van der Meer P, Bomer N. Selenium, selenoproteins, and heart failure: current knowledge and future perspective. Curr Heart Fail Rep. 2021 Jun;18(3):122-131.
Al-Mubarak AA, Grote Beverborg N, Suthahar N, Gansevoort RT, Bakker SJL, Touw DJ, de Boer RA, van der Meer P, Bomer N. High selenium levels associate with reduced risk of mortality and new-onset heart failure: data from PREVEND. Eur J Heart Fail. 2022 Feb;24(2):299-307.
Bomer N, Grote Beverborg N, Hoes MF, Streng KW, Vermeer M, Dokter MM, IJmker J, Anker SD, Cleland JGF, Hillege HL, Lang CC, Ng LL, Samani NJ, Tromp J, van Veldhuisen DJ, Touw DJ, Voors AA, van der Meer P. Selenium and outcome in heart failure. Eur J Heart Fail. 2020 Aug;22(8):1415-1423.
Demircan K, Bengtsson Y, Sun Q, Brange A, Vallon-Christersson J, Rijntjes E, Malmberg M, Saal LH, Rydén L, Borg Å, Manjer J, Schomburg L. Serum selenium, selenoprotein P and glutathione peroxidase 3 as predictors of mortality and recurrence following breast cancer diagnosis: A multicentre cohort study. Redox Biol. 2021 Nov;47:102145.
EFSA Panel on Nutrition. Scientific opinion on the tolerable upper intake level for selenium. EFSA Journal. 2023; 21(1): 194.
Kuria A, Fang X, Li M, Han H, He J, Aaseth JO, Cao Y. Does dietary intake of selenium protect against cancer? A systematic review and meta-analysis of population-based prospective studies. Crit Rev Food Sci Nutr. 2020;60(4):684-694.
Kuria A, Tian H, Li M, Wang Y, Aaseth JO, Zang J, Cao Y. Selenium status in the body and cardiovascular disease: a systematic review and meta-analysis. Crit Rev Food Sci Nutr. 2021;61(21):3616-3625.
Larsen C, Winther KH, Cramon PK, Rasmussen ÅK, Feldt-Rasmusssen U, Knudsen NJ, Bjorner JB, Schomburg L, Demircan K, Chillon TS, Gram J, Hansen SG, Brandt F, Nygaard B, Watt T, Hegedus L, Bonnema SJ. Selenium supplementation and placebo are equally effective in improving quality of life in patients with hypothyroidism. Eur Thyroid J. 2024 Jan 1:ETJ-23-0175.
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.