För ett tag sedan sökte jag i databasen Medline på ämnet selentillskott och dess effekt, eller icke-effekt, på glukosomsättning, insulinresistens, glykemisk kontroll osv. Jag begränsade sökresultatet till rapporter från randomiserade kontrollerade studier.
Totalt gav Medline-sökningen 48 träffar. När jag läst igenom sammanfattningarna av de 48 artiklarna kunde jag eliminera 30 av dem. De 30 studierna innehöll visserligen mina söktermer men mätte inte selentillskottets effekt på alla aspekter av glukosomsättningen.
18 bra studier av selentillskott
Kvar hade jag 18 bra interventionsstudier som uppfyllde mina sökkriterier. Jag läste dessa studier och delade in dem i tre grupper beroende på hur selentillskottet påverkat glukosomsättning och insulinkänslighet:
- Positiv effekt av selentillskott (n=6)
- Ingen effekt av selentillskott (n=9)
- Icke-positiv effekt av selentillskott (n=3)
Selentillskott med positiv effekt på glukosomsättningen
De sex studier där man sett positiva effekter av selentillskottet på glukosomsättning och/eller insulinkänslighet omfattade totalt 402 patienter. Samtliga sex studier hade utförts på patienter i Iran.
Följande positiva hälsoeffekter sågs av selentillskott i dessa sex studier:
- lägre glukosnivåer i plasma
- lägre insulinnivåer i serum
- lägre HOMA-B-nivåer i plasma
- lägre HOMA-IR-nivåer i plasma
Obs! HOMA-mätningar (homeostas model assessment) bygger på plasmanivåerna av glukos och insulin. HOMA-poäng har validerats som mätning av insulinresistens [Song].
Selentillskott utan effekt på glukosomsättningen
I de nio studierna såg man ingen effekt av selentillskottet – varken positiv eller negativ – på glukosomsättningen hos totalt 8 568 patienter, samtliga i Storbritannien, USA och Frankrike.
I dessa nio studier sågs inget samband mellan selentillskottet och några signifikanta förändringar av
- glukosnivåer i plasma eller serum
- värden för insulinkänslighet
- biomarkörer för insulinresistens.
Selentillskott med icke-positiv effekt på glukosomsättningen
I de tre studier som visade en oönskad effekt av selentillskottet på glukosomsättningen deltog totalt 1 315 personer. Patienterna i två av studierna (n=113) var av iranskt ursprung. Deltagarna i den tredje studien (n=1 202) bodde i USA.
- I den ena iranska studien (n=60) fann man ökad insulinresistens [Hosseinzadeh].
- Den andra iranska studien (n=53) rapporterade högre fasteglukos i plasma [Faghihi].
- Den stora amerikanska studien (n=1 202) var en post-hoc-studie genomförd av dr Saverio Stranges av data från studien Nutritional Prevention of Cancer (NPC).
Data från NPC-studien visar ett starkt samband mellan dagligt tillskott av 200 mikrogram av ett jästpreparat med högt seleninnehåll och signifikant lägre total dödlighet i cancer, total förekomst av cancer och förekomsten av prostatacancer [Clark].
Dr Stranges rapporterade att man funnit en ”exponering-respons-gradient” för olika tertiler av selenkoncentrationen i plasma i utgångsläget. Han rapporterade ökad risk för typ 2-diabetes endast i den högsta tertilen, dvs. den tertil där selenkoncentrationen i plasma i utgångsläget översteg 121,6 mikrogram per liter.
En begränsning i hans studie som dr Stranges noterade var att diabetes var ett sekundärt utfall i NPC-studien och att diabetesdiagnosen var egenrapporterad [Stranges].
U-formad kurva för sambandet mellan selen och glukosomsättning?
Sambandet mellan selen och glukosomsättning är helt klart komplicerat. Professor Rayman, University of Surrey, Guildford, Storbritannien, har föreslagit ett U-format samband mellan nivån av selenproteiner och glukosomsättning eller insulinresistens [Rayman].
I så fall kan det vara så att båda låga och höga selenkoncentrationer under en längre tid kan ha skadliga effekter.
Det skyddande intervallet för selenstatus i plasma verkar vara 120-170 mikrogram per liter [Hurst].
En systematisk granskning och meta-analys av fem observationsstudier (obs: inte interventionsstudier) publicerad 2016 har också föreslagit ett U-format samband mellan selenstatus och risken för typ 2-diabetes. Befolkningsgrupper med relativt låga och relativt höga nivåer av selen i serum hade förhöjd risk [Wang].
Lämplig mängd selentillskott
Med tanke på vad vi känner till om de positiva effekterna av optimala selennivåer, är det bra att testa sin selenkoncentration i serum.
- positiva effekter vad gäller att förebygga cancer
- positiva effekter vad gäller att förebygga sköldkörtelsjukdomar
- positiva effekter vad gäller att stärka immunsystemet
- positiva effekter vad gäller att förebygga hjärtsjukdom
Med testresultatet i hand kan man bestämma vilken mängd selen – 50 eller 100 eller 200 mikrogram per dag – som är lämplig.
Begränsningar i hittills utförd forskning
De randomiserade kontrollerade studier av selentillskottets effekt på glukosomsättningen som har genomförts har omfattat mycket heterogena prover vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och medicinskt tillstånd.
Dessutom kommer de flesta resultaten från studier där effekten på glukosomsättningen inte var det som man primärt skulle mäta.
Det behövs fler och bättre studier. Men vi kommer sannolikt inte att se någon finansiering av stora, väldesignade studier eftersom selen inte är ett ämne man kan ta patent på. Det bästa vi kan göra är att försöka hålla vårt selen på den nivå där man antar att det ger bäst skydd [Hurst].
Källor
Studier som visar på en positiv effekt:
Alizadeh, M., Safaeiyan, A., Ostadrahimi, A., Estakhri, R., Daneghian, S., Ghaffari, A., & Gargari, B. P. (2012). Effect of L-arginine and selenium added to a hypocaloric diet enriched with legumes on cardiovascular disease risk factors in women with central obesity: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Annals Of Nutrition & Metabolism, 60(2), 157-168.
Asemi, Z., Jamilian, M., Mesdaghinia, E., & Esmaillzadeh, A. (2015). Effects of selenium supplementation on glucose homeostasis, inflammation, and oxidative stress in gestational diabetes: Randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif.), 31(10), 1235-1242.
Bahmani, F., Kia, M., Soleimani, A., Asemi, Z., & Esmaillzadeh, A. (2016). Effect of Selenium Supplementation on Glycemic Control and Lipid Profiles in Patients with Diabetic Nephropathy. Biological Trace Element Research, 172(2), 282-289.
Farrokhian, A., Bahmani, F., Taghizadeh, M., Mirhashemi, S. M., Aarabi, M. H., Raygan, F., & Asemi, Z. (2016). Selenium Supplementation Affects Insulin Resistance and Serum hs-CRP in Patients with Type 2 Diabetes and Coronary Heart Disease. Hormone and Metabolic Research, 48(4).
Jamilian, M., Razavi, M., Fakhrie Kashan, Z., Ghandi, Y., Bagherian, T., & Asemi, Z. (2015). Metabolic response to selenium supplementation in women with polycystic ovary syndrome: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Clinical Endocrinology, 82(6), 885-891.
Karamali, M., Nourgostar, S., Zamani, A., Vahedpoor, Z., & Asemi, Z. (2015). The favourable effects of long-term selenium supplementation on regression of cervical tissues and metabolic profiles of patients with cervical intraepithelial neoplasia: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. The British Journal of Nutrition, 114(12), 2039-2045.
Studier som inte visar på någon effekt:
Algotar, A. M., Hsu, C., Singh, P., & Stratton, S. P. (2013). Selenium supplementation has no effect on serum glucose levels in men at high risk of prostate cancer. Journal of Diabetes, 5(4), 465-470.
Algotar, A. M., Stratton, M. S., Stratton, S. P., Hsu, C., & Ahmann, F. R. (2010). No effect of selenium supplementation on serum glucose levels in men with prostate cancer. The American Journal of Medicine, 123(8), 765-768.
Czernichow, S., Couthouis, A., Bertrais, S., Vergnaud, A., Dauchet, L., Galan, P., & Hercberg, S. (2006). Antioxidant supplementation does not affect fasting plasma glucose in the Supplementation with Antioxidant Vitamins and Minerals (SU.VI.MAX) study in France: association with dietary intake and plasma concentrations. The American Journal of Clinical Nutrition, 84(2), 395-399.
Karp, D. D., Lee, S. J., Keller, S. M., Wright, G. S., Aisner, S., Belinsky, S. A., & Khuri, F. R. (2013). Randomized, double-blind, placebo-controlled, phase III chemoprevention trial of selenium supplementation in patients with resected stage I non-small-cell lung cancer: ECOG 5597. Journal of Clinical Oncology, 31(33), 4179-4187.
Lippman, S. M., Klein, E. A., Goodman, P. J., Lucia, M. S., Thompson, I. M., Ford, L. G., & Coltman, C. J. (2009). Effect of selenium and vitamin E on risk of prostate cancer and other cancers: the Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). JAMA, 301(1), 39-51.
Mao, J., Bath, S. C., Vanderlelie, J. J., Perkins, A. V., Redman, C. G., & Rayman, M. P. (2016). No effect of modest selenium supplementation on insulin resistance in UK pregnant women, as assessed by plasma adiponectin concentration. The British Journal of Nutrition, 115(1), 32-38.
Rayman, M. P., Blundell-Pound, G., Pastor-Barriuso, R., Guallar, E., Steinbrenner, H., & Stranges, S. (2012). A randomized trial of selenium supplementation and risk of type-2 diabetes, as assessed by plasma adiponectin. Plos One, 7(9), e45269. doi:10.1371/journal.pone.0045269
Richie, J. J., Das, A., Calcagnotto, A. M., Sinha, R., Neidig, W., Liao, J., & El-Bayoumy, K. (2014). Comparative effects of two different forms of selenium on oxidative stress biomarkers in healthy men: a randomized clinical trial. Cancer Prevention Research (Philadelphia, Pa.), 7(8), 796-804.
Thompson, P. A., Ashbeck, E. L., Roe, D. J., Fales, L., Buckmeier, J., Wang, F., & Lance, P. (2016). Selenium Supplementation for Prevention of Colorectal Adenomas and Risk of Associated Type 2 Diabetes. Journal of The National Cancer Institute, 108(12), doi:10.1093/jnci/djw152.
Studier som visar på en icke-positiv effekt:
Faghihi, T., Radfar, M., Barmal, M., Amini, P., Qorbani, M., Abdollahi, M., & Larijani, B. (2014). A randomized, placebo-controlled trial of selenium supplementation in patients with type 2 diabetes: effects on glucose homeostasis, oxidative stress, and lipid profile. American Journal of Therapeutics, 21(6), 491-495.
Mohammad Hosseinzadeh, F., Hosseinzadeh-Attar, M. J., Yekaninejad, M. S., & Rashidi, B. (2016). Effects of selenium supplementation on glucose homeostasis and free androgen index in women with polycystic ovary syndrome: A randomized, double blinded, placebo controlled clinical trial. Journal Of Trace Elements In Medicine And Biology, 3456-61.
Stranges, S., Marshall, J. R., Natarajan, R., Donahue, R. P., Trevisan, M., Combs, G. F., & Reid, M. E. (2007). Effects of long-term selenium supplementation on the incidence of type 2 diabetes: a randomized trial. Annals of Internal Medicine, 147(4), 217-223.
Andra relevanta studier:
Clark, L. C., Combs, G. J., Turnbull, B. W., Slate, E. H., Chalker, D. K., Chow, J., & … Taylor, J. R. (1996). Effects of selenium supplementation for cancer prevention in patients with carcinoma of the skin. A randomized controlled trial. Nutritional Prevention of Cancer Study Group. JAMA, 276(24), 1957-1963.
Hurst, R., Armah, C. N., Dainty, J. R., Hart, D. J., Teucher, B., Goldson, A. J., & Fairweather-Tait, S. J. (2010). Establishing optimal selenium status: results of a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. The American Journal of Clinical Nutrition, 91(4), 923-931.
Rayman, M. P., & Stranges, S. (2013). Epidemiology of selenium and type 2 diabetes: can we make sense of it? Free Radical Biology & Medicine, 65,1557-1564.
Song, Y., Manson, J. E., Tinker, L., Howard, B. V., Kuller, L. H., Nathan, L., & Liu, S. (2007). Insulin sensitivity and insulin secretion determined by homeostasis model assessment and risk of diabetes in a multiethnic cohort of women: the Women’s Health Initiative Observational Study. Diabetes Care, 30(7), 1747-1752.
Wang, X., Yang, T., Wei, J., Lei, G., & Zeng, C. (2016). Association between serum selenium level and type 2 diabetes mellitus: a non-linear dose-response meta-analysis of observational studies. Nutrition Journal, 15(1), 48
Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte användas som sådan.