Selen skyddar mot metylkvicksilver i fisk

Hälsofördelarna med att äta fisk överväger i allmänhet de potentiella hälsoriskerna. Detta gäller särskilt när vi har ett tillräckligt selenintag och en god selenstatus som bidrar till att:

  1. skydda mot metylkvicksilvers skadliga effekter
  2. tillgodose kroppens övriga biologiska behov av selen [Jorge 2024]
Laxmiddag innehåller selen
Fet fisk som sill, makrill och lax är särskilt goda källor till omega-3-fettsyror, protein, selen och vitamin D. Regelbunden konsumtion av fet fisk kan bidra till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke samt främja hjärnans hälsa.

Alla fiskar innehåller i varierande grad kvicksilver. Det kvicksilver som finns i fisk och skaldjur förekommer huvudsakligen i form av metylkvicksilver.

Om kroppen utsätts för höga halter av metylkvicksilver kan nervsystemet påverkas. Metylkvicksilver kan störa cellulära processer, och omfattande exponering kan leda till försämrad muskelkoordination och nedsatt kognitiv funktion.

Förekomsten av kvicksilver innebär därför en potentiell hälsorisk för personer som äter stora mängder fisk regelbundet [Jorge 2024].
Lyckligtvis innehåller många ätbara fiskarter selen i sådana mängder att selenet kan binda metylkvicksilvret i fisken och göra det mindre skadligt. Läs mer

Selen och giftiga metaller och den åldrande njuren

Hos individer äldre än 50–60 år minskar njurarnas glomerulära filtrationshastighet med stigande ålder. Den glomerulära filtrationshastigheten är ett mått på hur väl dina njurar fungerar. I dina njurar finns det små filter (kallade glomeruli) som tar bort avfall och överflödig vätska från blodet.

Jan Aaseth
Jan Aaseth är en norsk läkare och professor som forskat i endokrinologi, toxikologi och medicinsk biokemi. Här sammanfattar vi hans genomgång av sambandet mellan selenstatus, tungmetalltoxicitet och njurarna.

Exponering för giftiga metaller – kvicksilver, kadmium, bly – kan vara skadligt för njurarna hos vuxna. Följaktligen kan exponering för giftiga metaller påverka individer med reducerad glomerulär filtrationshastighet ännu mer negativt.

Professor Jan Aaseth och ett team med forskare har granskat tillgänglig forskningsdata. Deras resultat visar följande samband (Aaseth 2021): Läs mer