hypertyreos – Selenbrist.se

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypertyreos, det vill säga en överaktiv sköldkörtel. Den bakomliggande mekanismen är en överproduktion av antikroppar riktade mot tyreoideastimulerande hormonreceptorn (TRAb). Dessa antikroppar stimulerar sköldkörteln att producera för mycket sköldkörtelhormon.
Med tiden kan Graves sjukdom orsaka omfattande skador på sköldkörtelns celler och vävnader [Song 2023].

Sköldkörtelsystemet — **Vid Graves sjukdom producerar sköldkörteln för stora mängder sköldkörtelhormon, ett tillstånd som kallas hypertyreos.**

Oxidativ stress verkar spela en viktig roll vid Graves-relaterad hypertyreos. Oxidativ stress innebär en störning i balansen mellan skadliga fria radikaler och kroppens skyddande antioxidativa system.

En ökad produktion av reaktiva syreradikaler och inflammatoriska cytokiner bidrar till utvecklingen och progressionen av Graves sjukdom [Song 2023]. Läs mer

Sköldkörteln är det organ i kroppen som innehåller mest selen per gram vävnad (Wang 2023).

Illustration of thyroid gland from Wikimedia Commons — **Sköldkörteln tillverkar och frigör hormoner som styr vår ämnesomsättning, det vill säga reglerar hur vi använder energi. Källa: https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/.**

I en översiktsartikel från 2023 sammanfattar Wang et al. skälen till varför lämpligt selenintag och status är nödvändigt för god sköldkörtelhälsa.

Människor kan inte framställa selen; det dagliga intaget av selen beror på innehållet i individens kost.

Selenhalten i maten beror på selenhalten i jorden, som varierar kraftigt från region till region i världen. En stor del av Europa har selenfattig jord; en stor del av jordbruksmarken i USA är betydligt rikare på selen.
Selen är ett mikronäringsämne som möjliggör kroppens syntes av cirka 25 identifierade selenoproteiner som innehåller aminosyran selenocystein.
De mest kända selenoproteinerna – som glutationperoxidaser, tioredoxinreduktaser och jodtyronindeiodinaser – uttrycks i sköldkörteln, där de bidrar till metabolismen av sköldkörtelhormon och till de antioxidativa försvaret.
Selenbrist ökar risken för flera typer av sköldkörtelsjukdomar.

Selentillskott och sköldkörtelsjukdomar

Wang et al. (2023) rapporterar följande resultat från kliniska prövningar av selentillskott. De rekommenderar att vi behöver mer kliniska bevis för effektiviteten av selenbehandling av sköldkörtelsjukdomar.

Selentillskott bromsar utvecklingen av Graves orbitopati och förbättrar kvaliteten på patienternas liv.
Selentillskott är associerat med minskade nivåerna av antityreoidea-peroxidasantikroppar och med förbättrad sköldkörtelultraljudsstruktur hos patienter med Hashimotos tyreoidit.
Selentillskott har visat varierande anticanceraktivitet hos patienter med sköldkörtelcancer.

Starkt samband mellan selen och sköldkörtelsjukdom

Selen och Graves sjukdom

Wang et al. (2023) granskade data från elva kliniska prövningar. Nio kliniska prövningar visade att selentillskott resulterar i att snabbare uppnå normal sköldkörtelfunktion hos patienter med hypertyreos. Två kliniska prövningar visade inte den gynnsamma effekten av selentillskott. Skillnaden i utfall kan vara relaterad till skillnader i form av selentillskottet, dosen, varaktigheten av tillskottet och näringsstatus hos studiedeltagarna. Läs mer

Milstolpar i den tidiga selenforskningen

1817 Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker selen

1957 Biokemisten Klaus Schwarz visar att selen i mikroskopiska mängder har en avgörande betydelse för däggdjurs hälsa

1969 Professor J.T. Rotruck upptäcker att selen har en biokemisk roll som en komponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas

1969 Professorer R.J. Shamberger och D.V. Frost rapporterar en möjlig skyddande effekt av selen mot cancer hos människa

1973 Professor J.T. Rotruck identifierar enzymet glutationperoxidas som ett selenberoende protein

1977 Professor G.N. Schrauzer publicerar korrelationsstudier kring cancerdödlighet som visar ett omvänt samband mellan intaget av selen och dödlighet i cancer i 27 länder

1988 Professor G.Q Yang sammanfattar lärdomar om selenrelaterade folksjukdomar, Keshans sjukdom och Kashin-Becks sjukdom samt vikten av lämpligt dagligt selenintag

1989 Professor G.G. Duthie publicerar bevis för selens roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar

1993 Forskaren W.J. Blot publicerar resultaten av Nutrition Intervention Trials i Linxian, Kina, som visar att tillskott med en kombination av selen och andra antioxidanter minskar risken för cancer

1994 Professor G.N. Schrauzer publicerar bevis för att selen är viktigt i underhåll och behandling av HIV-infekterade patienter

1996 Professor Larry Clark publicerar resultaten av en randomiserad, kontrollerad studie - Nutritional Prevention of Cancer - som visar selens cancerskyddande effekter på tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer

1997 Professor G.F. Combs sammanfattar bevisen för de skyddande effekterna av selen mot cancer

1999 Professor J.E. Oldfield publicerar sin Selen World Atlas, en kartläggning över områden med selenbrist runt om i världen

2000 Forskaren O.A. Levander publicerar bevis kring en antiviral effekt av selen

2002 Forskaren R. Gärtner visar att tillskott med selen minskar inflammation hos patienter med autoimmun tyreoidit

2002 Forskaren Margaret Rayman presenterar argument för att öka selenintaget i avsikt att förverkliga selens antioxidant-, anti-virala- och anti-inflammatoriska effekter, liksom att förstärka immunförsvar och reproduktion.

Tag: hypertyreos

Selen och Graves sjukdom

Selen och sköldkörteln

Selentillskott och sköldkörtelsjukdomar

Starkt samband mellan selen och sköldkörtelsjukdom

Selen och Graves sjukdom