Selen, coenzym Q10 och äldre

Professor Urban Alehagen vid Linköpings universitet var en av huvudforskarna i den kliniska prövningen Q-Symbio och är ansvarig forskare i KiSel-10-studien. Han har visat att selen i kombination med coenzym Q10 som kosttillskott till äldre personer med låg selenstatus minskar risken att avlida i hjärtkärlsjukdom och förbättrar hjärtfunktionen.

I den svenska KiSel-10-studien, en randomiserad och kontrollerad studie, kunde man visa att ett dagligt tillskott av organisk selenberikad jäst i kombination med ett medicinskt coenzym Q10-preparat kan minska dödligheten i hjärtkärlsjukdomar, förbättra hjärtats funktion och öka den hälsorelaterade livskvaliteten hos äldre [Alehagen 2013].

Låg selenkoncentration i blodet och högre risk för hjärtsjukdom

Professor Urban Alehagen och ett forskarteam vid Linköpings universitet studerade selenkoncentrationen i blodet hos 688 äldre svenskar. Den genomsnittliga selenkoncentrationen var 67,1 mikrogram per liter, vilket är ganska lågt men inte förvånande med tanke på att selenhalten i jorden i Sverige är låg och därmed även i livsmedel [Alehagen 2016].

Efter att ha gjort vissa justeringar avseende kön, rökning, kranskärlssjukdom, diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och nedsatt hjärtfunktion, fann forskarna att den kvartil av de äldre medborgarna som hade lägst selenhalt i blodet hade 43 % högre risk att avlida av någon orsak och 56 % högre risk att avlida av hjärtkärlsjukdom [Alehagen 2016].

Motivet till att använda selen och coenzym Q10 i KiSel-10-studien

Professor Alehagens hypotes var att ett selentillskott skulle kunna förlänga livet hos äldre personer med låg selenstatus.

Han visste att det finns ett speciellt samband mellan selen och coenzym Q10 på så sätt att cellerna behöver selen för att aktivera coenzym Q10, som i sin tur är nödvändigt för produktionen av energi (ATP) i mitokondrierna och dessutom är en viktig fettlöslig antioxidant [Alehagen 2015].

Man vet också att kroppens egen syntes av coenzym Q10 hos vuxna minskar med åldern [Kalen 1989]. Man kunde alltså förvänta sig att äldre personer i Sverige skulle ha lägre koncentration av både coenzym Q10 och selen i blodet.

Nyttan med att ge patienter med kronisk hjärtsvikt tillskott med coenzym Q10 påvisades i Q-Symbio-studien, där patienterna fick 100 milligram medicinskt coenzym Q10 tre gånger dagligen i två år utöver sin vanliga behandling. Resultatet var signifikant förbättrade symtom och längre överlevnad [Mortensen 2014].

Det speciella sambandet mellan selen och coenzym Q10 är också sådant att cellerna behöver ha tillräckligt mycket coenzym Q10 för att kunna tillverka optimal mängd selenoproteiner. En del av dessa proteiner är de seleninnehållande enzymer som har antioxidativa och andra biologiska funktioner i kroppen [Alehagen 2015].

Utformningen av KiSel-10-studien av selen, coenzym Q10 och hjärtfunktion

Professor Alehagen rekryterade 443 personer som vid baslinjen var 70–88 år gamla, genomsnittsålder 78 år, som fortfarande var friska nog att bo kvar hemma och som hade låga selen- och coenzym Q10-halter i blodet.

I KiSel-10-studien placerade professor Alehagen och hans team slumpmässigt dessa äldre personer antingen i en grupp som fick aktiv behandling eller i en placebogrupp.

Gruppen med aktiv behandling fick en tablett SelenoPrecise® 200 mikrogram och Bio-Qinon Active Q10 200 milligram i uppdelade doser (100 miligram vid måltid två gånger per dag). Placebogruppen fick matchande placebo [Alehagen 2013].

Resultatet från KiSel-10-studien av selen, coenzym Q10 och hjärtfunktion

Man såg statistiskt signifikanta skillnader mellan gruppen med aktiv behandling och kontrollgruppen med placebo:

  • Hos de äldre personerna i placebogruppen var dödligheten i hjärtkärlsjukdom 12,6 %, medan den i gruppen som fick selen och coenzym Q10 var 5,9 %. Den absoluta skillnaden på 6,7 % i dödlighet i hjärtsjukdom betyder att 60 till 70 äldre personer av 1 000 kan förväntas leva längre och ha bättre hälsorelaterad livskvalitet som ger dem mer tid för barnbarn, resor och hobbies.
  • NT-pro-BNP är en biomarkör för diagnostik av och prognos vid hjärtsvikt. Medelvärdet för NT-proBNP i placebogruppen var 302 nanogram per milliliter. I gruppen som fick selen och coenzym Q10 var medelvärdet 214 nanogram per milliliter.
  • Deltagarna i selen och coenzym Q10-gruppen hade signifikant bättre hjärtfunktion på ekokardiogram än deltagare i placebogruppen.

Forskarna drog slutsatsen att den signifikant lägre dödligheten i hjärtkärlsjukdom kunde tillskrivas en förbättrad hjärtfunktion tack vare den dagliga användningen av selenberikad jäst och coenzym Q10 [Alehagen 2013].

Uppföljning av KiSel-10-studien av selen, coenzym Q10 och hjärtfunktion

Under en 10-årig uppföljning upptäckte forskarna att risken för att avlida i hjärtsjukdom för de äldre personerna i gruppen som fick aktiv behandling var endast 51 % av risken för att avlida av hjärtkärlsjukdom i placebogruppen [Alehagen 2015].

Två år senare fann forskarna att dödligheten i hjärtkärlsjukdom hos de kvarvarande studiedeltagarna var 28,1 % i gruppen med selen och coenzym Q10, medan den var 45 % i placebogruppen. Det vill säga – det fanns en kvarstående effekt av kombinationstillskottet med selen och coenzym Q10 [Alehagen 2018].

Bättre livskvalitet med tillskott av selen och coenzym Q10

Den fyra år långa behandlingen med selenberikad jäst och coenzym Q10 förlängde inte bara överlevnaden hos de äldre deltagarna i KiSel-10-studien. Behandlingen bidrog även till en bevarad livskvalitet, eller åtminstone till att minska den åldersrelaterade förlusten av livskvalitet på följande områden [Johansson 2015]:

  • fysisk prestationsförmåga
  • vitalitet
  • konativ funktion (ett mått på viljan att utföra en handling)
  • nervsystemets funktion
  • total livskvalitet

Verkningsmekanismer hos selen och coenzym Q10

Hur kan kombinationen av selenberikad jäst och coenzym Q10 förlänga överlevnaden och förbättra livskvaliteten hos äldre?

Mindre hjärtfibros

I en delanalys upptäckte forskarna att studiedeltagarna som fått tillskott hade signifikant lägre koncentration av olika biomarkörer för hjärtfibros [Alehagen 2017]. Mindre hjärtfibros (förtjockad och stel hjärtmuskelvävnad) kan vara en av mekanismerna bakom de positiva resultaten för de deltagare i KiSel-10-studien som fick selen och coenzym Q10.

Förändringar i mikroRNA

I en annan delanalys upptäckte forskarna signifikanta skillnader mellan de båda studiegrupperna i så många som 70 mikroRNA. MikroRNA medverkar i uttrycket eller icke-uttrycket av gener och i förlängningen i uppbyggnaden av proteiner. De kan spela en viktig roll för hjärtsjukdom. Inverkan av selen och coenzym Q10 på mikroRNA kan vara en mekanism som påverkar dödligheten i hjärtkärlsjukdomar och även hjärtats funktion [Alehagen 2017].

Minskad oxidativ stress

Analys av mängden biomarkörer för oxidativ stress – överproduktion av skadliga fria radikaler – i de två grupperna visade att tillskott av selen och coenzym Q10 hade en gynnsam effekt i jämförelse med placebo. Minskad oxidativ stress kan vara en av förklaringarna till kombinationstillskottets skyddande effekt på hjärtat [Alehagen 2015].

Minskad inflammation

På samma sätt visade separata analyser lägre koncentrationer av olika biomarkörer för inflammation [Alehagen 2015]. Inflammation har inte visat sig vara en direkt orsak till hjärtsjukdom, men ses ganska ofta vid hjärtsjukdom och stroke. Den minskade inflammationen kan vara ytterligare en mekanism som ligger bakom den förbättrade hjärtfunktionen och den lägre risken för hjärtsjukdom efter tillskott av selen och coenzym Q10.

Sammanfattning av KiSel-10-studien

I en fyraårig studie av ett kombinationstillskott bestående av selenberikad jäst och ett patenterat medicinskt coenzym Q10-preparat hade gruppen med aktiv behandling 54 % lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom jämfört med placebogruppen. Dessutom fick gruppen med aktiv behandling signifikant bättre resultat på ekokardiogram än gruppen med placebo och hade lägre koncentration i blodet av en känd biomarkör för hjärtsvikt.

Dessa gynnsamma effekter av ett dagligt tillskott av 200 mikrogram selen och 200 milligram coenzym Q10 fördelat på två 100-milligramsdoser kvarstod vid 10- och 12-årsuppföljningen.

Källor

Alehagen, U., Johansson, P., Björnstedt, M., Rosén, A., & Dahlström, U. (2013). Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and Coenzyme Q10 supplementation: a 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. International Journal of Cardiology, 167(5), 1860-1866.

Alehagen, U., & Aaseth, J. (2015). Selenium and Coenzyme Q10 interrelationship in cardiovascular diseases–A clinician’s point of view. Journal of Trace Elements in Medicine and Biology, 31157-162.

Alehagen, U., Aaseth, J., & Johansson, P. (2015). Less increase of copeptin and MR-proADM due to intervention with selenium and coenzyme Q10 combined: Results from a 4-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. Biofactors (Oxford, England), 41(6), 443-452.
Alehagen, U., Lindahl, T. L., Aaseth, J., Svensson, E., & Johansson, P. (2015). Levels of sP-selectin and hs-CRP Decrease with Dietary Intervention with Selenium and Coenzyme Q10 Combined: A Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial. Plos One, 10(9), e0137680.

Alehagen, U., Aaseth, J., & Johansson, P. (2015). Reduced Cardiovascular Mortality 10 Years after Supplementation with Selenium and Coenzyme Q10 for Four Years: Follow-Up Results of a Prospective Randomized Double-Blind Placebo-Controlled Trial in Elderly Citizens. Plos One, 10(12), e0141641.

Alehagen, U., Johansson, P., Björnstedt, M., Rosén, A., Post, C., & Aaseth, J. (2016). Relatively high mortality risk in elderly Swedish subjects with low selenium status. European Journal of Clinical Nutrition, 70(1), 91-96.

Alehagen, U., Aaseth, J., Alexander, J., Svensson, E., Johansson, P., & Larsson, A. (2017). Less fibrosis in elderly subjects supplemented with selenium and coenzyme Q10-A mechanism behind reduced cardiovascular mortality? Biofactors (Oxford, England), doi:10.1002/biof.1404.

Alehagen, U., Johansson, P., Aaseth, J., Alexander, J., & Wågsäter, D. (2017). Significant changes in circulating microRNA by dietary supplementation of selenium and Coenzyme Q10 in healthy elderly males. A subgroup analysis of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. Plos One, 12(4), e0174880.

Alehagen, U., Aaseth, J., Alexander, J., & Johansson, P. (2018). Still reduced cardiovascular mortality 12 years after supplementation with selenium and coenzyme Q10 for four years: A validation of previous 10-year follow-up results of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial in elderly. Plos One, 13(4), e0193120.

Johansson, P., Dahlström, Ö., Dahlström, U., & Alehagen, U. (2015). Improved Health-Related Quality of Life, and More Days out of Hospital with Supplementation with Selenium and Coenzyme Q10 Combined. Results from a Double Blind, Placebo-Controlled Prospective Study. The Journal of Nutrition, Health & Aging, 19(9), 870-877.

Kalén, A., Appelkvist E.L., Dallner G. (1989). Age-related changes in the lipid compositions of rat and human tissues. Lipids, 24(7):579–584.

Mortensen, S. A., Rosenfeldt, F., Kumar, A., Dolliner, P., Filipiak, K. J., Pella, D., & Littarru, G. P. (2014). The effect of coenzyme Q10 on morbidity and mortality in chronic heart failure: results from Q-SYMBIO: a randomized double-blind trial. JACC. Heart Failure, 2(6), 641-649.

Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte användas som sådan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *