När vi testar vilken effekt ett selentillskott har för att förebygga cancer, tittar vi ofta på hur selentillskottet påverkar biomarkörerna för cancerutveckling. Biomarkörer är ämnen som om de återfinns i blod eller vävnader tyder på att personen har en sjukdom eller en infektion.
En indisk forskningsstudie har visat att tillskott av selen, zink, riboflavin och vitamin A signifikant hämmar utvecklingen av biomarkörer för cancer i munhålan(Prasad).
Eftersom selen här bara var en av komponenterna i en cocktail av mikronäringsämnen kan vi inte enbart tacka selentillskottet för det här resultatet, det ska erkännas. Men det är inte alltför djärvt att våga påstå att selen – genom att det byggs in i antioxidativa selenproteiner – var en viktig faktor för det goda hälsoresultatet. Det finns stöd för tanken att tillskott av antioxidanter har effekt som cancerförebyggande medel(Prasad).
Selen och cancer i munhålan
Forskarna vid det indiska Council of Medical Research i Hyderabad i Indien, ville undersöka om administrering av selen och andra mikronäringsämnen skulle minska antalet lesioner och frekvensen för två biomarkörer för munhålecancer hos rökare.
Forskningsresultatet visade följande signifikanta minskningar:
- total regression av lesioner (sår, abscesser) i munhålan hos 57 % av de rökare som fick aktivt kosttillskott men endast hos 8 % av de rökare som fick placebo (Prasad)
- fortsatt progression av befintliga lesioner hos endast 10 % av deltagarna i gruppen som fick kosttillskott mot 47 % i placebogruppen[Krishnaswamy)
- tillkommande nya lesioner i munhålan hos endast 12 % av rökarna som fick aktivt kosttillskott men hos 48 % av rökarna som fick placebo (Prasad)
- 60 % lägre frekvens av mikrokärnor i munhålan hos rökare med och utan lesioner som fick aktivt kosttillskott, jämfört med 35 % lägre frekvens hos rökare som fick placebo (Prasad)
Alla minskningar av frekvensen mikrokärnor hos rökarna i placeboguppen inträffade dessutom hos de rökare som inte hade några lesioner i munhålan. De rökare i placebogruppen som hade sår i munhålan fick ingen minskning.
Observera: Celler med mikrokärnor är sådana celler som utvecklas när en kromosom eller del av en kromosom inte byggs in i dottercellen under celldelningen. Dessa mikrokärnor ser man ofta i cancerceller.
I den indiska studien fick man också signifikanta resultat vad gäller DNA-addukter:
- Tretton gånger större minskning av antalet DNA-addukter i gruppen som fick aktivt tillskott än i placebogruppen hos rökare med lesioner i munhålan
- Tretton gånger större minskning av antalet DNA-addukter i gruppen som fick aktivt tillskott än i placebogruppen hos rökare utan lesioner i munhålan (Prasad)
Observera: DNA-addukter är DNA-segment som är bundna till ämnen som orsakar cancer. Därmed är de biomarkörer för utveckling av cancer, i detta fall cancer i munhålan.
Deltagarna i studien av selen och förstadier till cancer
De indiska forskarna rekryterade totalt 298 rökare, 79 män och 219 kvinnor i åldern 25 till 70 år. Två tredjedelar av studiedeltagarna hade precancerösa förändringar i munnen, en tredjedel hade inte några förändringar.
Studiedeltagarna rökte ren/obearbetad tobak inrullad i halvtorra tobaksblad (dessa cigaretter kallas beedis; tobaken kallas chutta). Cigaretterna röktes med den tända änden i munnen, så kallad ”omvänd rökning”(Prasad). Chutta-rökning har satts i samband med hög frekvens cancer i munhåla och svalg(Malik).
Studiedeltagarna placerades slumpmässig antingen i en grupp som fick behandling (n=150) eller i en kontrollgrupp som fick placebo (n=148). En fullständig undersökning av munhålan gjordes före studien och efter tolv månader i studien. Forskarna tog ut och undersökte epitelceller från munhålan hos deltagarna för att kontrollera innehållet av DNA-addukter och mikrokärnor.
Observera: Epitelceller kallas de celler som klär insidan av munnen och matstrupen.
Doser använda i studien av selen och cancer i munhålan
Studiedeltagarna tog antioxidanter eller placebo i form av en kapsel två gånger i veckan i ett helt år.
- Under de första fyra månaderna fick deltagarna i gruppen med aktivt tillskott 100 mikrogram selen och 12,5 milligram zink per tablett. Under de sista månaderna ändrades dosen till 50 mikrogram selen och 25 milligram zink.
- Riboflavindosen varierade på motsvarande sätt: 50 milligram under de första fyra månaderna, följt av 15 milligram under de nästföljande fyra månaderna, och slutligen 30 milligram under de sista fyra månaderna i den årslånga studien.
- Vitamin A-dosen var 25 000 IE (internationella enheter) under de första och sista fyra månaderna och 10 000 IE under de mittersta fyra månaderna.
Med andra ord – de doser som användes var fysiologiska och inte farmaceutiska doser.
Vetenskapligt resultat från studien av selen och cancer i munhålan
Data från den indiska forskningsstudien visar följande glädjande resultat:
- De två biomarkörerna för cancerutveckling i munhålan – DNA-addukter och mikrokärnor – sjönk signifikant vid tillskott av selen tillsammans med andra antioxidanter.
- Antalet lesioner i munhålan hos rökare minskade, progressionen hos befintliga lesioner avtog, och utvecklingen av nya lesioner minskade signifikant vid tillskott av selen tillsammans med andra antioxidanter.
- Deltagarnas positiva kliniska respons på antioxidantbehandlingen vad avser biomarkörer och precancerösa förändringar tyder på en gynnsam effekt för att förebygga en fullt utvecklad munhålecancer.
Observera: Vad menar vi när vi säger att sambandet mellan selentillskott och ett positivt hälsoresultat var statistiskt signifikant?
Jo, vi menar att sannolikheten för att få ett positivt hälsoresultat av selentillskottet av den storlek som vi faktiskt fick, enbart beroende på slumpen eller på variationer i urvalet, är mycket liten. I denna indiska studie var sannolikheten för att få det observerade sambandet mellan selentillskottet och den minskade förekomsten av mikrokärnor mindre än en på tusen. Vår osäkerhet kring om de observerade hälsoeffekterna är ”sanna” är lika låg.
Källor
Krishnaswamy, K., Prasad, M. P., Krishna, T. P., Annapurna, V. V., & Reddy, G. A. (1995). A case study of nutrient intervention of oral precancerous lesions in India. European Journal of Cancer. Part B, Oral Oncology, 31B(1), 41-48.
Malik, S. K., Behera, D., & Jindal, S. K. (1983). Reverse smoking and chronic obstructive lung disease. British Journal of Diseases of The Chest, 77(2), 199-201.
Prasad, M. P., Mukundan, M. A., & Krishnaswamy, K. (1995). Micronuclei and carcinogen DNA adducts as intermediate end points in nutrient intervention trial of precancerous lesions in the oral cavity. European Journal of Cancer. Part B, Oral Oncology, 31B(3), 155-159.
Ansvarsfriskrivning: Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte användas som sådan.