En metaanalys från 2018 av randomiserade kontrollerade studier visar att adjuvant selentillskott kan förbättra återställandet av normal sköldkörtelfunktion hos patienter med Graves sjukdom [Zheng].
Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos hos vuxna. Det kännetecknas av serumnivåer av TSH under det normala och ökade serumnivåer av fritt tyroxin (FT4) och/eller trijodtyronin (T3). Den basala metaboliska statusen hos patienter med Graves sjukdom accelereras, vilket resulterar i att produktionen av skadliga fria radikaler och reaktiva syrearter ökar [Zheng].
Intracellulära antioxidantenzymer såsom superoxiddismutas (SOD), glutationreduktas och glutationperoxidas (GPx) skyddar mot cellskador orsakade av oxidativ stress.
Selen grundläggande för hälsosam metabolism av sköldkörtelhormon
Väldigt lite av selenet i kosttillskott finns naturligt i kroppen. En del av selenet ingår i aminosyran selenocystein. Selenocystein i sin tur bildar en komponent av 25 kända selenoproteiner, varav en är glutationperoxidas.
Glutationperoxidas är namnet på en enzymfamilj med åtta olika glutationperoxidas-enzymer. Glutationperoxidas-enzymer katalyserar nedbrytningen av väteperoxid och lipidperoxid, vilka båda ökar vid Graves sjukdom.
Selen och autoimmun tyreoidit
Selenoproteiner är kända för att ha en oersättlig roll i autoimmuna processer i sköldkörteln [Zheng]:
- Selenbrist är en viktig faktor vid initiering och progression av autoimmun sköldkörtelsjukdom.
- Serumselennivån hos nydiagnostiserade patienter med Graves sjukdom är i allmänhet lägre än vid slumpmässiga kontroller.
- Serumselennivåer över 120 mikrogram per liter har observerats i remissionsgruppen i en studie av utfallet av Graves sjukdom.
- Selentillskott kan öka effekten av läkemedelsbehandling och förbättra sköldkörtelfunktionen i fall av återkommande hypertyreos orsakad av Graves sjukdom.
- Låg selenstatus är associerad med Graves oftalmopati.
- En metaanalys från 2016 visade att selentillskott signifikant minskar sköldkörtelns autoantikroppsnivåer hos patienter med kronisk autoimmun tyreoidit [Wichman].
- En metaanalys från 2014 visade att selentillskott är förknippat med en signifikant minskning av sköldkörtelperoxidas auto-antikroppar vid 6 och 12 månader; efter selen-tillskottet hade patienterna större chans att förbättra sitt mående utan signifikanta biverkningar [Fan].
Selentillskott och Graves sjukdom: metaanalys
Forskarna analyserade resultaten av nio randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier med 736 deltagare [Zheng].
- De aggregerade uppgifterna visade att jämfört med kontrollgruppen var kombinationen av selentillskott med konventionell medicin mot överaktiv sköldkörtel associerad med en signifikant minskning av FT3 efter 3 månader (två studier) och vid 6 månader (fyra studier) men inte vid 9 månader (tre studier) [Zheng].
- De samlade uppgifterna om FT4-nivåer i de nio studierna (736 deltagare) visade en signifikant minskning av FT4-nivåerna bland deltagarna i gruppen med adjuvant selenbehandling jämfört med kontrolldeltagarna vid 3 månader (två studier) och vid 6 månader (fyra studier) men inte vid 9 månader (tre studier) [Zheng].
- I sju av studierna, som omfattade 651 deltagare, var adjuvant selenbehandling associerad med en signifikant ökning av TSH-nivåerna vid 6 månader (tre studier) jämfört med kontrollgruppen men inte efter 3 månader (en studie) eller vid 9 månader ( tre studier) [Zheng].
- I sex studier med 736 deltagare hade gruppen som gavs adjuvant selenbehandling en signifikant minskning av TRAb-nivåerna efter 6 månader (tre studier) men inte efter 9 månader (tre studier) jämfört med kontrollgruppen [Zheng].
Varför seleneffekten vid 6 månader men inte 9 månader?
Metaanalysen visade kliniskt viktiga och statistiskt signifikanta effekter av kombinerad selen och konventionell sköldkörtelmedicin på FT4-, FT3-, TSH- och TRAb-nivåerna hos patienter med Graves sjukdom vid 3 månaders och 6 månaders adjuvant behandling.
Varför verkade då 9 månader av adjuvant selentillskott inte vara mer effektivt för att kontrollera Graves sjukdom än enbart konventionell sköldkörtelmedicin?
U-formad kurva av seleneffekt
Forskarna föreslår att den positiva effekten av adjuvant selentillskott vid 6 månader och den neutrala effekten efter 9 månader kan relateras till det som kallas “U-Shaped Theory of Selenium Status”.
Professor Margaret P. Rayman indikerar i figur 2 i sin översiktsartikel från 2019 med titeln ”Selenium intake, status, and health: a complex relationship” att den optimala serumselenstatusen för god hälsa är cirka 125 mikrogram per liter [Rayman].
Vid serumnivåer mycket lägre än detta, i synnerhet vid 85 mikrogram per liter eller lägre, finns det ökad risk för autoimmun sköldkörtelsjukdom, sämre immunsvar, ökad dödlighet, etc. [Rayman].
På samma sätt finns det antagligen också ökade hälsorisker vid serumnivåer som är betydligt högre än 125 mikrogram per liter (inget övre tröskelvärde är angett av professorn) [Rayman].
När det gäller adjuverande selentillskott av patienter med Graves sjukdom kan det vara så att selentillskottet under de första sex månaderna bygger upp patienternas serumstatus i den utsträckning som ger en gynnsam effekt.
Under de närmaste tre månaderna, och upp till nio månader med selentillskott, kan det vara så att serumselenstatusen har ökat till den punkt att effekten börjar plana ut. Vid den tidpunkten är det inte längre någon signifikant skillnad mellan effekten av konventionell sköldkörtelmedicin och effekten av selentillskott tillsammans med konventionell sköldkörtelmedicin.
Selentillskott för patienter med Graves sjukdom (GRASS-studien)
Under tiden väntar vi på att GRASS-studien av selentillskott för patienter med Graves sjukdom ska slutföras och resultaten publiceras. GRASS-studien är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie där forskarna tänker registrera 492 deltagare, randomiserade (1:1) till två tabletter med 100 mikrogram selen en gång dagligen under 24 till 30 månaders interventionsperiod jämfört med två identiska placebotabletter en gång dagligen [Watt].
Det primära resultatet av GRASS-studien är att mäta andelen deltagare med misslyckad anti-sköldkörtelbehandling vid slutet av interventionsperioden (24 till 30 månader) [Watt].
Sekundära resultat är [Watt]:
- sköldkörtel-relaterad livskvalitet under det första året efter randomisering
- nivå av sköldkörtelstimulerande hormonreceptorantikroppar 18 månader efter randomisering och i slutet av interventionsperioden (24 till 30 månader)
- symtom på hypertyreos under det första året efter randomisering
- ögonsymtom under det första året efter randomisering och i slutet av interventionsperioden (24 till 30 månader)
- biverkningar under interventionsperioden
- allvarliga biverkningar under interventionsperioden
Källor
Fan Y, Xu F, Zhang H, Cao W, Wang K, Chen G, Di H, Cao M & Liu C. (2014). Selenium supplementation for autoimmune thyroiditis: a systematic review and meta-analysis. International Journal of Endocrinology Volume 2014, Article ID 904573. http://dx.doi.org/10.1155/2014/904573
Rayman, MP. (2019). Selenium intake, status, and health: a complex relationship. Hormones, doi: 10.1007/s42000-019-00125-5. [Epub ahead of print].
Watt, T, Cramon P, […], & Krogh Rasmussen Å. (2013) Selenium supplementation for patients with Graves’ hyperthyroidism (the GRASS trial): study protocol for a randomized controlled trial. Trials; 14: 119.
Wichman J, Winther KH, Bonnema SJ & Hegedüs L (2016). Selenium supplementation significantly reduces thyroid autoantibody levels in patients with chronic autoimmune thyroiditis: a systematic review and meta-analysis,” Thyroid, 26(12):1681–1692.
Zheng H, Wei J, Wang L, Wang Q, Zhao J, Chen S & Wei F. (2018). Effects of selenium supplementation on Graves’ Disease: a systematic review and meta-analysis. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine; Volume 2018, Article ID 3763565. https://doi.org/10.1155/2018/3763565
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.