Selenoproteiner – Page 2

Selen är en viktig komponent i cellernas antioxidativa försvar. Det bidrar till att skydda mot oxidativ skada, både på cellerna och dess DNA. Selen har även visats ha en skyddande effekt mot skador på hudceller som orsakas av ultraviolett strålning.

Varför intresset för fakta om selen? Så här i början av selenmangel.se vill vi gå igenom vad vi vet selentillskott och dess funktioner. Vi är särskilt intresserade av selen som antioxidant samt dess antiinflammatoriska effekter i människokroppen.

Selen är ett essentiellt spårämne i den mänskliga kosten och i många delar av världen är det ett absolut nödvändigt kosttillskott. Det har många och olika funktioner i människokroppen.

En av de intressanta sakerna med selen är att det inte är verksamt i kroppen som ett grundämne eller en jon. Istället ingår selen som en komponent i mer komplexa föreningar. Framför allt är det en viktig del av selenocystein – den 21a aminosyran. Läs mer

Måttlig selenbrist är förenad med ökad risk för kroniska sjukdomar: cancer, hjärtsjukdomar, sköldkörtelsjukdom. Omvänt kan ett selentillskott innehållande hundra (100) mikrogram selen dagligen minska risken för allvarliga, åldersrelaterade sjukdomar hos personer med måttlig selenbrist, detta enligt den kända forskaren Bruce Ames så kallade ”triage-teori”.

Forskarna Joyce McCann och Bruce Ames vid barnsjukhuset Oakland Research Institute (CHORI) har analyserat data från hundratals vetenskapliga artiklar. De drar slutsatsen att vissa selenberoende proteiner, som anses vara av avgörande betydelse för kroppens överlevnad under perioden fram tills människor når reproduktiv ålder, är mycket mer resistenta mot selenbrist än andra icke-essentiella selenoproteiner. Läs mer

Milstolpar i den tidiga selenforskningen

1817 Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker selen

1957 Biokemisten Klaus Schwarz visar att selen i mikroskopiska mängder har en avgörande betydelse för däggdjurs hälsa

1969 Professor J.T. Rotruck upptäcker att selen har en biokemisk roll som en komponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas

1969 Professorer R.J. Shamberger och D.V. Frost rapporterar en möjlig skyddande effekt av selen mot cancer hos människa

1973 Professor J.T. Rotruck identifierar enzymet glutationperoxidas som ett selenberoende protein

1977 Professor G.N. Schrauzer publicerar korrelationsstudier kring cancerdödlighet som visar ett omvänt samband mellan intaget av selen och dödlighet i cancer i 27 länder

1988 Professor G.Q Yang sammanfattar lärdomar om selenrelaterade folksjukdomar, Keshans sjukdom och Kashin-Becks sjukdom samt vikten av lämpligt dagligt selenintag

1989 Professor G.G. Duthie publicerar bevis för selens roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar

1993 Forskaren W.J. Blot publicerar resultaten av Nutrition Intervention Trials i Linxian, Kina, som visar att tillskott med en kombination av selen och andra antioxidanter minskar risken för cancer

1994 Professor G.N. Schrauzer publicerar bevis för att selen är viktigt i underhåll och behandling av HIV-infekterade patienter

1996 Professor Larry Clark publicerar resultaten av en randomiserad, kontrollerad studie - Nutritional Prevention of Cancer - som visar selens cancerskyddande effekter på tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer

1997 Professor G.F. Combs sammanfattar bevisen för de skyddande effekterna av selen mot cancer

1999 Professor J.E. Oldfield publicerar sin Selen World Atlas, en kartläggning över områden med selenbrist runt om i världen

2000 Forskaren O.A. Levander publicerar bevis kring en antiviral effekt av selen

2002 Forskaren R. Gärtner visar att tillskott med selen minskar inflammation hos patienter med autoimmun tyreoidit

2002 Forskaren Margaret Rayman presenterar argument för att öka selenintaget i avsikt att förverkliga selens antioxidant-, anti-virala- och anti-inflammatoriska effekter, liksom att förstärka immunförsvar och reproduktion.

Category: Selenoproteiner

Funktionerna av selentillskott

Måttlig selenbrist kan öka risken för kroniska sjukdomar