Dödlighet – Selenbrist.se

Hos äldre tyska invånare är högre dödlighet av alla orsaker och högre dödlighet på grund av cancer, hjärt-kärlsjukdomar, gastrointestinala sjukdomar och respiratoriska sjukdomar associerade med lägre koncentrationer i serum av selenoprotein P (Schöttker 2024).

Operation table — Död av alla orsaker och dödsfall specifikt orsakade av cancer, hjärt-kärlsjuk-domar, gastrointestinala sjukdomar och respiratoriska sjukdomar är starkt associe-rade med låga serumkoncen-trationer av det selen-beroende selenoproteinet P.

För att tala klartext – lägre blodkoncentra-tioner av det selenberoende selenoproteinet P är signifikant associerat med en högre risk för framåtskridandet av degenerativ sjukdom och död. Dessutom visar data från den tyska studien att risken att dö i samband med låga nivåer av selenoprotein P i blodet var mer än dubbelt så högt hos män jämfört med kvinnor (Schöttker 2024).

I Esther-studien utvärderade tyska forskare sambandet mellan mätningar av koncentrationer av selenoprotein P i serum med mortalitetsdata av alla orsaker samt specifika orsaker. De mätte selenoprotein P i serum vid baslinjen och igen vid en 5-årsuppföljning hos 7 186 respektive 4 164 deltagare (Schöttker 2024). Läs mer

Dödlighet och sjuklighet. När vi blir äldre börjar vi fundera på sätt att minska risken för en för en för tidig död. Vi vill minska risken för ohälsa i våra liv.

Zion National Park i USA — **På bilden: En bäck i Zion National Park i Utah.**

Vi tänker på kost, träning, 10 000 steg om dagen, fritidsintressen och sociala kontakter. Men tänker vi på vårt selenintag och selen-status? Nu har några stora undersökningar utförda i USA visat att högre selenstatus är signifikant associerad med lägre dödlighet.

Varje år genomför National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) i USA undersökningar som fokuserar på olika befolkningsgrupper eller hälsoämnen. Den här veckan presenterar vi data från studier av selenstatus och dödlighet.

Selenstatus och typ 2-diabetes

Qiu et al. undersökte data från 3 199 vuxna med typ 2-diabetes. Deras analyser visade att högre selenkoncentrationer i serum är associerade med lägre dödlighet av alla orsaker och lägre dödlighet i hjärtsjukdomar bland individerna med typ 2-diabetes (Qiu 2022). Läs mer

Milstolpar i den tidiga selenforskningen

1817 Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker selen

1957 Biokemisten Klaus Schwarz visar att selen i mikroskopiska mängder har en avgörande betydelse för däggdjurs hälsa

1969 Professor J.T. Rotruck upptäcker att selen har en biokemisk roll som en komponent i antioxidant-enzymet glutationperoxidas

1969 Professorer R.J. Shamberger och D.V. Frost rapporterar en möjlig skyddande effekt av selen mot cancer hos människa

1973 Professor J.T. Rotruck identifierar enzymet glutationperoxidas som ett selenberoende protein

1977 Professor G.N. Schrauzer publicerar korrelationsstudier kring cancerdödlighet som visar ett omvänt samband mellan intaget av selen och dödlighet i cancer i 27 länder

1988 Professor G.Q Yang sammanfattar lärdomar om selenrelaterade folksjukdomar, Keshans sjukdom och Kashin-Becks sjukdom samt vikten av lämpligt dagligt selenintag

1989 Professor G.G. Duthie publicerar bevis för selens roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar

1993 Forskaren W.J. Blot publicerar resultaten av Nutrition Intervention Trials i Linxian, Kina, som visar att tillskott med en kombination av selen och andra antioxidanter minskar risken för cancer

1994 Professor G.N. Schrauzer publicerar bevis för att selen är viktigt i underhåll och behandling av HIV-infekterade patienter

1996 Professor Larry Clark publicerar resultaten av en randomiserad, kontrollerad studie - Nutritional Prevention of Cancer - som visar selens cancerskyddande effekter på tjocktarmscancer, lungcancer och prostatacancer

1997 Professor G.F. Combs sammanfattar bevisen för de skyddande effekterna av selen mot cancer

1999 Professor J.E. Oldfield publicerar sin Selen World Atlas, en kartläggning över områden med selenbrist runt om i världen

2000 Forskaren O.A. Levander publicerar bevis kring en antiviral effekt av selen

2002 Forskaren R. Gärtner visar att tillskott med selen minskar inflammation hos patienter med autoimmun tyreoidit

2002 Forskaren Margaret Rayman presenterar argument för att öka selenintaget i avsikt att förverkliga selens antioxidant-, anti-virala- och anti-inflammatoriska effekter, liksom att förstärka immunförsvar och reproduktion.

Category: Dödlighet

Selen, selenoprotein P och dödlighet

Selenstatus och risken att dö

Selenstatus och typ 2-diabetes