Det finns tydliga skillnader i metaboliska profiler hos äldre män som dagligen tog 200 mikrogram selen och 2 x 100 milligram Q10 i minst 18 månader, jämfört med de metaboliska profilerna hos äldre män som fick placebo (Alehagen 2019).
Baserat på data från en delanalys av KiSel-10-studien rapporterade professor Urban Alehagen att de stora skillnaderna främst sågs i följande biologiska reaktionsvägar (Alehagen 2019):
- reaktionsväg för pentosfosfat (alstring av nikotinamidadenindinukleotidfosfat, som är ett ämne som minskar ubiqinon – Q10)
- mevalonsyra (syntes av kolesterol, Q10 och dolikol)
- reaktionsväg för beta-oxidation (nedbrytning av fettsyramolekyler för att producera energi och för att producera acetyl-CoA, FADH2 och NADH, som behövs för citronsyracykeln (Krebs cykel).
Det fanns också andra signifikanta metaboliska förändringar som associeras med selen och Q10-suppementeringen av äldre personer (Alehagen 2019):
Förändringar i metabolisk profil efter tillskott med selen och Q10
I denna studie analyserade professor Alehagen och hans forskargrupp metaboliska mönster hos 95 metaboliter i plasman hos äldre män.
- Metabolit är den biomedicinska termen för ett ämne som bildas under metaboliska processer eller är nödvändig för den metaboliska processen.
- Metabolism är termen för kemiska processer i organismer som är nödvändiga för att upprätthålla liv, till exempel processen att omvandla mat till energi.
Forskargruppens analys visade att 19 metaboliter av de 95 som identifierades minskade signifikant hos äldre män som behandlades med selen och Q10 (Alehagen 2019).
Dessutom hade ingen av de andra metaboliterna nivåer som var signifikant högre än motsvarande metabolitnivåer hos de män som tog placebo, vilket tyder på att det inte fanns några skadliga effekter av den kombinerade selen- och koenzym Q10-interventionen (Alehagen 2019).
KiSel-10-studien visade betydande resultat på hjärthälsan
Professor Alehagens forskargrupp har tidigare rapporterat kliniska data från KiSel-10-studien som visar att äldre personer med låga nivåer av serumselen (medelvärde: 67,1 mikrogram per liter) gynnades av ett dagligt tillskott av 200 mikrogram selen och 2 x 100 milligram Q10 under fyra år (Alehagen, 2013; Johansson, 2015; Alehagen, 2016):
- signifikant lägre risk att dö på grund av hjärtsjukdom
- signifikant förbättrad hjärtfunktion
- signifikant minskade plasmakoncentrationer av hjärtsjukdomars biomarkör NT-proBNP
- avsevärt förbättrad hälsorelaterad livskvalitet
- en känsla av minskad trötthet
Biokemiska mekanismer bakom KiSel-10-studiens resultat på hjärthälsan
I sina försök att förstå de biokemiska mekanismer som ligger till grund för de fördelaktiga resultaten på hjärthälsan hos de äldre deltagarna i KiSel-10-studien har professor Alehagen tidigare föreslagit följande förklaringar:
- minskade nivåer av oxidativ stress (Alehagen 2015)
- minskade nivåer av inflammation (Alehagen 2015)
- minskade nivåer av fibros (Alehagen 2017)
- ökade nivåer av insulinliknande tillväxtfaktor 1 (Alehagen 2017)
Förändringarna i de metaboliska profilerna, som förknippas med det dagliga tillskottet av selen och Q10, kan vara ytterligare en aspekt av de positiva hälsoeffekterna som rapporterats i tidigare publicerade artiklar (Alehagen 2019).
En uppföljningsstudie 2018 av de överlevande deltagarna från KiSel-10 studien avslöjade att den minskade dödligheten i kardiovaskulära sjukdomar bestod 12 år efter att de tagit tillskottet med selen och Q10 under fyra år som studien pågick (Alehagen 2018).
Betydelsen av selen och Q10-tillskott för äldre
Selen och flera av de seleninnehållande selenproteinerna – glutationperoxidaserna, tioredoxinreduktaserna och jodtyronin-deiodinaserna – har en viktig roll i antioxidativa stressförsvaret och immunfunktionen (Alehagen 2019).
I selenfattiga regioner i världen, som till exempel Sverige, är lågt intag av selen och låg serumselenstatus associerat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (Alehagen 2019).
Dessutom finns det en viktig samverkan mellan selen och Q10 i kroppen. Att ha tillräckliga koncentrationer av selen är nödvändigt för optimal Q10-funktion (Alehagen 2015).
Koenzym Q10-molekyler är redox-molekyler som spelar en viktig roll i cellulär bioenergi och i antioxidantförsvar av celler (Alehagen 2019).
I en internationell randomiserad och kontrollerad multicenterstudie, Q-Symbio-studien, där patienter med kronisk hjärtsvikt dagligen fick 3 x 100 milligram Q10 under två år, som en daglig tilläggsbehandling, förbättrades symtom och överlevnad för patienterna som fick Q10-tillskottet signifikant (Mortensen 2014). I en delanalys av det europeiska segmentet av Q-Symbio-studien visade forskare att Q10 som tilläggsbehandling signifikant associerades med en förbättring av patienternas ejektionsfraktion.
Källor
Alehagen U, Johansson P, Aaseth J, Alexander J, Surowiec I, Lundstedt-Enkel K & Lundstedt T. (2019). Significant changes in metabolic profiles after intervention with selenium and Coenzyme Q10 in an elderly population. Biomolecules, 9(10): 10.3390/biom9100553. Retrieved from https://www.mdpi.com/2218-273X/9/10/553
Alehagen, U., Aaseth, J., Alexander, J., & Johansson, P. (2018). Still reduced cardiovascular mortality 12 years after supplementation with selenium and coenzyme Q10 for four years: A validation of previous 10-year follow-up results of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial in elderly. Plos One, 13(4), e0193120.
Alehagen, U., Johansson, P., Aaseth, J., Alexander, J., & Brismar, K. (2017). Increase in insulin-like growth factor 1 (IGF-1) and insulin-like growth factor binding protein 1 after supplementation with selenium and Coenzyme Q10. A prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. Plos One, 12(6), e0178614.
Alehagen, U., Aaseth, J., Alexander, J., Svensson, E., Johansson, P., & Larsson, A. (2017). Less fibrosis in elderly subjects supplemented with selenium and coenzyme Q10-A mechanism behind reduced cardiovascular mortality? Biofactors (Oxford, England),
Alehagen, U., Lindahl, T. L., Aaseth, J., Svensson, E., & Johansson, P. (2015). Levels of sP-selectin and hs-CRP Decrease with Dietary Intervention with Selenium and Coenzyme Q10 Combined: A Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial. Plos One, 10(9), e0137680.
Alehagen, U., Aaseth, J., & Johansson, P. (2015). Less increase of copeptin and MR-proADM due to intervention with selenium and coenzyme Q10 combined: Results from a 4-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. Biofactors (Oxford, England), 41(6), 443-452.
Alehagen, U., & Aaseth, J. (2015). Selenium and Coenzyme Q10 interrelationship in cardiovascular diseases–A clinician’s point of view. Journal of Trace Elements in Medicine and Biology, 31157-162.
Alehagen, U., Johansson, P., Björnstedt, M., Rosén, A., & Dahlström, U. (2013). Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and Coenzyme Q10 supplementation: a 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. International Journal of Cardiology, 167(5), 1860-1866.
Johansson, P., Dahlström, Ö., Dahlström, U., & Alehagen, U. (2015). Improved Health-Related Quality of Life, and More Days out of Hospital with Supplementation with Selenium and Coenzyme Q10 Combined. Results from a Double Blind, Placebo-Controlled Prospective Study. The Journal of Nutrition, Health & Aging, 19(9), 870-877.
Mortensen, S. A., Rosenfeldt, F., Kumar, A., Dolliner, P., Filipiak, K. J., Pella, D., & Littarru, G. P. (2014). The effect of coenzyme Q10 on morbidity and mortality in chronic heart failure: results from Q-SYMBIO: a randomized double-blind trial. JACC. Heart Failure, 2(6), 641-649.
Mortensen, A. L., Rosenfeldt, F., & Filipiak, K. J. (2019). Effect of Coenzyme Q10 in Europeans with chronic heart failure: A sub-group analysis of the Q-Symbio randomized double-blind study. Cardiology Journal, 26(2): 147-156.
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.