Selenstatusens inverkan på åldrandet

Selen är ett viktigt (essentiellt) spårämne. Essentiellt betyder att tillräckligt med selen är nödvändigt för normal cellfunktion och att våra kroppar inte kan syntetisera selen åt oss. Vi måste få det via kosten. Spårelement betyder att selen är ett mikronäringsämne som behövs i mycket små mängder, i mikrogram. Det kan vara ett viktigt ämne för att bromsa åldringsprocessen.

Elderly couple
Selen som en komponent i skyddande enzymer hjälper till att hålla oss friskare längre upp i åren. Det hjälper till att dämpa oxidativ stress och minska inflammation, att ta bort felveckade proteiner, att minska DNA-skador och att främja telomerlängden..

Tillräcklig selenstatus spelar en viktig roll för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, inflammationer och infektioner. Professor Margaret P. Rayman, vid universitet i Surrey, uppskattar att serum/plasma selenstatus på cirka 125 mikrogram per liter är optimalt för människors hälsa (Rayman 2020).

Det välgörande arbetet med selen i celler och vävnader görs av selenoproteiner som innehåller aminosyran selenocystein i det aktiva centret. Bland de selenoproteiner som är kända för att ha en antioxidanteffekt i kroppen finns glutationperoxidaserna (GPX1-4 och GPX6) och tioredoxinreduktaserna (TXNRD1-3) (Alehagen 2021).

Behov av selen hos äldre

Åldrandeprocessen innebär många förändringar på cellulär och molekylär nivå. Åldrande involverar förändringar i celler, mitokondrier, proteiner, stamceller och telomerer; oftast är förändringarna av degenerativ karaktär.

Ændringerne er forbundet med mild til moderat systemisk inflammation. Aldring betyder også en ubalance mellem antioxidante forsvarsstoffer og reaktive iltforbindelser – dem vi kalder frie radikaler.

Professor Urban Alehagen bemærkede, at oxidativt stress, inflammation og aldring interagerer med hinanden på en kompleks måde. Oxidativt stress og inflammation er risikofaktorer for sygdomme som kræft, hjerte-kar-sygdomme og demens (Alehagen 2021).

Oxidativ stress och inflammation i samband med åldrande

Tillskott till individer med låg selenstatus – selenstatus under 100 mikrogram per liter – med selen från selenjäst kan förbättra antioxidantstatus och lindra inflammation.

Prof Urban Alehagen
Professorn och kardiologen Urban Alehagen var den ledande forskaren i KiSel-10-studien som undersökte effekten av ett kombinerat tillskott av selen och Q10 på dödligheten och hjärtfunktionen hos äldre. (På bilden här föreläser han om studie-resultatet).

I den svenska KiSel-10-studien associerades fyra år av ett kombinerat tillskott med 200 mikrogram selen och 2 x 100 milligram Q10 per dag med en minskning eller normalisering av biomarkörer för inflammation som C-reaktivt protein, P- selektin och osteoprotegerin. De kombinerade kosttillskotten i KiSel-10-studien var också associerad med ökningar av insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1), som anses vara en central biomarkör för nutrition och inflammation (Alehagen 2021).

Professor Alehagen noterar att statusen för sirtuinfamiljen (SIRT1 – SIRT7) av signalproteiner har associerats med livslängd. Sirtuiner är involverade i åldersrelaterade processer som kontroll av oxidativ stressrespons och inflammatorisk respons. För närvarande är mekanismen genom vilken selenstatus kopplas till sirtuiner inte känd. Mer forskning behövs om selens inverkan på oxidativ stress och inflammation och dess åldersmotverkande roll (Alehagen 2021).

Risk för kardiovaskulära sjukdomar i samband med åldrande

I den prospektiva kohortstudien BIOSTAT-CHF hade hjärtsviktspatienter som hade brist på selen (mindre än 70 mikrogram per liter i serum) sämre funktionsklass i New York Heart Association, lägre träningskapacitet och lägre livskvalitet än hjärtsviktpatienter med högre selenkoncentrationer i serum. Faktum är att forskarna observerade att det kliniska tillståndet för hjärtsviktspatienter med serumselenkoncentrationer under 100 mikrogram per liter nästan var lika dåligt som det kliniska tillståndet för hjärtsvikts-patienter med serumselennivåer under 70 mikrogram per liter. Följaktligen verkar serumselenkoncentrationer under 100 mikrogram per liter förtjäna uppmärksamhet som ett varningstecken (Bomer 2020).

I Malmö förebyggande medicin, en prospektiv kohortstudie med 4366 individer som följdes upp i nio år, fann forskare att risken för dödlighet av alla orsaker, kardiovaskulär mortalitet och en förstagångsbiverkning av kardiovaskulär händelse alla var omvänt associerade med plasma Selenoprotein P-koncentrationen (Schomburg 2019).

Kuria et al genomförde en metaanalys av fem kohortstudier och drog slutsatsen att högre selenstatus signifikant minskade kardiovaskulära händelser och dödlighet, jämfört med lägre selenstatus (Kuria 2020a). En andra metaanalys av 16 observationsstudier har visat ett omvänt samband mellan negativa kardiovaskulära händelser och selennivåer upp till 106 mikrogram per liter (Zhang).

Risk för degenerativ sjukdom förknippad med åldrande

Vad vet vi om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom?

  • Åldrande är i sig en betydande riskfaktor för att drabbas av neurodegenerativa störningar.
  • Mitokondriell dysfunktion och oxidativ stress har föreslagits som biologiska mekanismer som kopplar samman åldrande och neurodegenerativa sjukdomar.
  • Förhöjda nivåer av skadliga fria radikaler verkar spela en roll i utveckling av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
  • Antioxidantenzymer som innehåller selenföreningar skyddar mot oxidativ skada orsakad av skadliga fria radikaler.
  • Epidemiologiska studier tyder på att selenoproteiner skyddar mot kognitiv försämring.
  • Resultaten av en metaanalys från 2019 har visat att hjärnvävnaden hos Alzheimers-patienter har minskade nivåer av selen jämfört med hjärnvävnaderna hos individer som inte har Alzheimers (Varikasuvu 2019).
  • Vi behöver bevis från kontrollerade kliniska studier innan vi drar några säkra slutsatser om selenets skyddande roll vid degenerativa sjukdomar.
Risk för andra åldersrelaterade sjukdomar

Professor Alehagen pekar på sambandet mellan selenbrist och andra åldersrelaterade sjukdomar (Alehagen 2021).

  • Suboptimalt indtag af selen er forbundet med en øget risiko for visse kræftformer (Cai 2016). De biologiske mekanismer, hvorved tilstrækkelig selenstatus beskytter mod visse kræftformer, kendes ikke; dog kan en forklaring være beskyttelsen mod oxidativt stress og betændelse. En metaanalyse fra 2020 af befolkningsbaserede prospektive undersøgelser har vist en omvendt sammenhæng mellem selenindtag og total kræftrisiko efter justering for alder, BMI og rygning (Kuria 2020b).
  • Øget risiko for nedsat nyrefunktion og nyresvigt er forbundet med aldring. Der er en tæt sammenhæng mellem selenstatus og nyrefunktion. Desuden kan hæmodialyse føre til et fald i selenniveauet i kroppen. Selentilskud har vist sig at øge plasma-selenkoncentrationer og plasmaglutathionperoxidase-niveauer signifikant og normalisere IL-6-niveauer (Alehagen 2021).
  • Selenmangel har været forbundet med udviklingen af ​​adskillige virusinfektioner. Antioxidantselenoproteinerne, for eksempel glutathionperoxidaserne og thioredoxinreduktaserne, synes vigtige for beskyttelse mod virusinfektioner (Guillin 2019).
Slutsats: Selen och biologiskt åldrande

De nuvarande bevisen tycks tyda på att individer med selennivåer i serum/plasma under 100 mikrogram per liter bör anses ha suboptimal selenstatus (Al-Mubarak 2021).

Selen minskar nivåerna av systemisk inflammation, dämpar oxidativ stress, minskar DNA-skador och främjar telomerlängden (Alehagen 2021). Det kan bidra till att bromsa åldrandeprocessen.

Källor

Alehagen U, Opstad TB, Alexander J, Larsson A, Aaseth J. Impact of selenium on biomarkers and clinical aspects related to ageing. A Review. Biomolecules. 2021 Oct 7;11(10):1478.

Al-Mubarak AA, van der Meer P, Bomer N. Selenium, Selenoproteins, and Heart Failure: Current Knowledge and Future Perspective. Curr Heart Fail Rep. 2021;18(3):122-131.

Bomer N, Grote Beverborg N, Hoes MF, Streng KW, Vermeer M, Dokter MM, IJmker J, Anker SD, Cleland JGF, Hillege HL, Lang CC, Ng LL, Samani NJ, Tromp J, van Veldhuisen DJ, Touw DJ, Voors AA, van der Meer P. Selenium and outcome in heart failure. Eur J Heart Fail. 2020 Aug;22(8):1415-1423.

Cai X, Wang C, Yu W, Fan W, Wang S, Shen N, Wu P, Li X, Wang F. Selenium Exposure and Cancer Risk: an Updated Meta-analysis and Meta-regression. Sci Rep. 2016 Jan 20;6:19213.

Guillin OM, Vindry C, Ohlmann T, Chavatte L. Selenium, Selenoproteins and Viral Infection. Nutrients. 2019;11(9):2101.

Kuria A., Tian H., Li M., Wang Y., Aaseth J.O., Zang J., Cao Y. Selenium status in the body and cardiovascular disease: A systematic review and meta-analysis. Crit. Rev. Food Sci. Nutr. 2020a:1–10.

Kuria A, Fang X, Li M, Han H, He J, Aaseth JO, Cao Y. Does dietary intake of selenium protect against cancer? A systematic review and meta-analysis of population-based prospective studies. Crit Rev Food Sci Nutr. 2020b;60(4):684-694.

Schomburg L, Orho-Melander M, Struck J, Bergmann A, Melander O. Selenoprotein-P deficiency predicts cardiovascular disease and death. Nutrients. 2019;11:1852.

Varikasuvu SR, Prasad VS, Kothapalli J, Manne M. Brain selenium in Alzheimer’s Disease (BRAIN SEAD Study): A systematic
review and meta-analysis. Biol. Trace Elem. Res. 2019, 189, 361–369.

Zhang X, Liu C, Guo J, Song Y. Selenium status and cardiovascular diseases: meta-analysis of prospective observational studies and randomized controlled trials. Eur J Clin Nutr. 2016;70(2):162–169.

Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *