Hjärtsvikt är hjärtmuskelns oförmåga att pumpa ut en tillräcklig mängd blod till kroppen. Det är en försvagande sjukdom som resulterar i andfåddhet, trängsel i lungorna och ansamling av blod i de nedre extremiteterna. Hjärtsvikt är likvärdigt med försämrad livskvalitet.
Prognosen för hjärtsvikt är dålig och tillgängliga medicinska behandlingar för patienter med hjärtsvikt är otillräckliga. Nya behandlingsstrategier behövs (Mortensen 2015).
Yin et al har analyserat data från 39 757 vuxna i en tvärsnittsstudie från 2005–2018 – US National Health and Nutrition Examination Survey. Resultaten tyder på att höga nivåer av kombinerade antioxidantmikronäringsämnen i kosten är associerade med minskad förekomst av olika former av hjärt-kärlsjukdomar och att selen är det bästa bidraget (Yin 2022).
Nils Bomer och en grupp kardiologer i Nederländerna, Skottland och England har föreslagit att kardiologer bör vara mycket uppmärksamma på hjärtsviktspatienters status med avseende på mikronäringsämnena selen, Q10, zink, järn och koppar och anser att kosttillskott är en användbart terapeutisk strategi för behandling av hjärtsviktspatienter (Bomer 2022).
Suboptimal status för selen, Q10, zink, järn och koppar hos hjärtsviktspatienter
Den mitokondriella elektrontransportkedjan behöver selen, Q10, zink, järn och koppar för effektiv energiproduktion av ATP och för antioxidantförsvar mot effekterna av skadliga fria radikaler. Hjärtsviktspatienter är kända för att ha lågt intag av selen, zink och järn. Dessutom är hjärtsviktspatienter kända för att syntetisera mindre Q10 än vad friska individer kan göra (Bomer 2022).
Bristfällig eller suboptimal status för dessa mikronäringsämnen kan bidra till en defekt i den mitokondriella funktionen, minskat antioxidantskydd och minskad kapacitet för att generera ATP-energi i hjärtsviktspatienter (Bomer 2022).
Selen och hjärthälsa
Selen behövs som en komponent i aminosyran selenocystein. Selenocystein behövs som en komponent i selenoproteinerna, glutationperoxidaserna och tioredoxinreduktaserna. Dessa selenoproteiner fungerar som antioxidantenzymer för att förhindra den skadliga ackumuleringen av den skadliga fria radikalen väteperoxid inuti cellerna och mitokondrierna (Bomer 2022).
I en kohortstudie fann forskare att serumselenstatus under 100 mikrogram per liter hos hjärtsviktspatienter är signifikant associerad med minskad träningskapacitet och högre dödlighet, vilket tyder på att serumselenkoncentrationer under 100 mikrogram per liter kan utgöra briststatus (Bomer 2020).
I den randomiserade kontrollerade studien KiSel-10, administrerade professor Urban Alehagen och ett team av forskare ett selen- och Q10-tillskott eller placebo till äldre personer i åldern 70–88 år. Den genomsnittliga serumselennivån hos studiedeltagarna var ganska låg: 67,1 mikrogram per liter (Alehagen 2013; Alehagen 2020).
Det kombinerade tillskottet med 1 x 200 mikrogram selen per dag och 2 x 100 milligram Q10, som gavs under fyra år, var associerad med signifikant lägre risk för dödsfall i hjärtsjukdom och med signifikant bättre hjärtfunktion som setts på ekokardiogram, jämfört med placebo (Alehagen 2013). De gynnsamma hjärthälsoeffekterna kvarstod i ytterligare åtta år efter att det kombinerade tillskottet slutade tas (Alehagen 2018).
Q10 och hjärthälsa
Den primära källan till Q10 är endogen biosyntes. Den mänskliga biosyntesen av Q10 avtar med stigande ålder (Kalén 1989). Tillskott är nödvändigt för att kompensera för den minskade biosyntesen. Hos hjärtsviktspatienter; lägre Q10-koncentrationer i plasma är förknippade med sämre funktionsklass i New York Heart Association, ejektionsfraktion i nedre vänstra kammaren och högre plasmakoncentrationer av NT-proBNP, en känd blodbiomarkör för hjärtsvikt (Bomer 2022).
Q10 spelar en nyckelroll i produktionen av ATP i mitokondrierna. Dessutom hämmar Q10 peroxidationen av lipider och lipoproteiner och skyddar cellmembranen mot oxidation. Den oxidativa stressen som kommer med hjärtsvikt kan urholka Q10-statusen (Bomer 2022).
Vi har nämnt användningen av Q10-tillskott i KiSel-10-studien. I den randomiserade kontrollerade studien, Q-Symbio-studien, gav doktor Svend Aage Mortensen och ett team av forskare Q10 3 x 100 milligram per dag eller liknande placebo till patienter med kronisk hjärtsvikt under två år. Q10-tillskottet var signifikant associerat med ett minskat behov av sjukhusvistelse för förvärrad hjärtsvikt, minskad incidens av kardiovaskulär död, minskat behov av mekanisk implantation eller akut hjärttransplantation, jämfört med placebo. Dessutom var Q10-tillskottet signifikant associerat med en minskning av dödligheten av alla orsaker (Mortensen 2014])
På samma sätt, i Morisco-studien, administrerade forskarna 2 milligram Q10 per kilo kroppsvikt eller placebo per dag i en 12-månader lång randomiserad kontrollerad studie. De hjärtsviktspatienter som fick den aktiva behandlingen rapporterade signifikant färre hjärtsviktsrelaterade sjukhusinläggningar och komplikationer än hjärtsviktspatienterna i placebogruppen (Morisco 1993).
Zink och hjärthälsa
Bomer et al (2022) noterar att zinkbrist hos hjärtsviktspatienter kan orsakas av lågt intag av zink i kosten vilket är vanligt i många regioner i världen, av minskat upptag i tarmen och/eller av ökad utsöndring som ett resultat av neurohormonell aktivering. Mediciner för att sänka blodtrycket såsom ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare ökar zinkutsöndringen.
Zink är en viktig komponent i det endogena superoxiddismutas-antioxidantenzymet. När produktionen av skadliga fria radikaler i mitokondrierna överstiger antioxidantaktiviteten hos superoxiddismutas, uppstår en ökad celldegeneration och så småningom celldöd (Bomer 2022).
Observationsstudier har visat att serumzinkkoncentrationerna är lägre hos hjärtsviktspatienter än hos friska frivilliga och att serumzinkkoncentrationer mindre än 75 mikrogram/dl hos hjärtsviktspatienter är associerade med en högre kardiovaskulär dödlighet och högre dödlighet av alla orsaker (Bomer 2022). Det finns ett behov av kliniska prövningar för att registrera hjärtsviktspatienter med zinkbrist för att testa den terapeutiska rollen av zinktillskott.
Järn och hjärthälsa
Bomer et al (2022) konstaterar att järnbrist är förknippat med hypoxi, det vill säga otillräcklig leverans av syre till vävnader och organ, vilket resulterar i mitokondriell dysfunktion, minskad ATP-produktion och försämrad sammandragning och avslappning av hjärtmuskeln. Ett överskott av obundet järn i mitokondrierna kan dock också leda till produktion av skadliga fria radikaler som okontrollerat skadar mitokondrierna och andra organeller i cellerna. I mitokondrierna behöver det mesta av järnet bindas till ferritin (Bomer 2022).
Järnbrist är en vanlig näringsstörning och kliniska studier visar att järntillskott som ges intravenöst till hjärtsviktspatienter är associerat med positiva effekter på symtomen, livskvaliteten och träningskapaciteten hos patienterna. Oralt järntillskott har inte gett samma fördelaktiga resultat. Därför rekommenderas att alla hjärtsviktspatienter testas för järnbrist och behandlas med intravenöst järn vid behov (Bomer 2022).
Koppar och hjärthälsa
Bomer et al (2022) har inte funnit några bevis för att stödja koppartillskott. Generellt varnar de för att studier visar högre blodkoncentrationer av koppar som finns hos patienter med hjärtsvikt än hos friska kontrollpersoner. En studie har funnit att patienter som dog eller lades in på sjukhus för hjärtsvikt hade i genomsnitt en högre kopparkoncentration i serum än de som inte dog eller behöver läggas in på sjukhus.
En metaanalys av data från 13 studier som registrerade 1504 studiedeltagare visade ett samband mellan hjärtsvikt och höga serumkoppar-koncentrationer.
Dieter som är tillräckliga i makronäringsämnen men inte i mikronäringsämnen
När man analyserade orsaken till att hjärtmuskeln börjar generera för lite ATP-energi, insåg Bomer et al att problemet inte ligger i kosttillförseln av makronäringsämnen som fettsyror, mjölksyra och kolhydrater. Den typiska kosten ger tillräckliga mängder av dessa bränslen för ATP-energigenerering.
Det som ofta saknas är istället en tillräcklig tillgång på mikronäringsämnena – selen, Q10, zink och järn. Dessa mikronäringsämnen behövs i tillräckliga mängder för att möjliggöra mitokondriell produktion av ATP-energi och för att ge antioxidantskydd mot de skadliga fria radikaler som skapas under processen för ATP-energiproduktion.
Minskningen av den bioenergetiska kapaciteten som orsakas av suboptimal tillförsel av dessa mikronäringsämnen kan spela en stor roll i utvecklingen och förvärringen av hjärtsvikt, enligt Bomer (2022).
Slutsats: Hjärtmuskeln blir defekt på grund av brist på mikronäringsämnen.
Bomer et al tar upp frågan om en sviktande hjärtmuskel som verkar vara ”tom på bränsle.”
De drar slutsatsen att det inte hjälper så mycket att ge mer bränsle i form av fettsyror, glukos och ketoner till hjärtmuskeln om mitokondrierna i hjärtmuskeln inte har tillräckligt med mikronäringsämnen för att omvandla fettsyror, glukos och ketoner till ATP-energi utan att göra överdriven oxidativ skada på hjärtmuskeln (Bomer 2022).
När det finns brister på selen och Q10, i synnerhet, är hjärtmuskeln känslig för skador orsakade av skadliga fria radikaler som är en biprodukt av processen eller ATP-energigenerering (Bomer 2022).
Brister på mikronäringsämnen, säger de, förändrar paradigmet från en hjärtmuskel utan bränsle till en hjärtmuskel som är defekt och ”på väg mot självförstörelse” (Bomer 2022).
Källor
Alehagen U, Johansson P, Björnstedt M, Rosén A, Dahlström U. Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation: a 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens. Int J Cardiol. 2013 Sep 1;167(5):1860-6.
Alehagen U, Aaseth J, Alexander J, Johansson P. Still reduced cardiovascular mortality 12 years after supplementation with selenium and coenzyme Q10 for four years: A validation of previous 10-year follow-up results of a prospective randomized double-blind placebo-controlled trial in elderly. PLoS One. 2018;13(4):e0193120.
Alehagen U, Aaseth J, Alexander J, Johansson P, Larsson A. Supplemental selenium and coenzyme Q10 reduce glycation along with cardiovascular mortality in an elderly population with low selenium status – A four-year, prospective, randomised, double-blind placebo-controlled trial. J Trace Elem Med Biol. 2020 May 4;61:126541.
Bomer N, Pavez-Giani MG, Grote Beverborg N, Cleland JGF, van Veldhuisen DJ, van der Meer P. Micronutrient deficiencies in heart failure: Mitochondrial dysfunction as a common pathophysiological mechanism? J Intern Med. 2022 Feb 9. Epub ahead of print.
Bomer N, Grote Beverborg N, Hoes MF, Streng KW, Vermeer M, Dokter MM, IJmker J, Anker SD, Cleland JGF, Hillege HL, Lang CC, Ng LL, Samani NJ, Tromp J, van Veldhuisen DJ, Touw DJ, Voors AA, van der Meer P. Selenium and outcome in heart failure. Eur J Heart Fail. 2020 Aug;22(8):1415-1423.
Girerd N. Is the correction of micronutrient deficiencies the next step in heart failure management? J. Intern Med. 2022 Feb 9. Epub ahead of print.
Kalén A, Appelkvist EL, Dallner G. Age-related changes in the lipid compositions of rat and human tissues. Lipids. 1989 Jul;24(7):579-84.
Morisco C, Trimarco B, Condorelli M. Effect of coenzyme Q10 therapy in patients with congestive heart failure: a long-term multicenter randomized study. Clin Investig. 1993;71(8 Suppl):S134-6.
Mortensen SA, Rosenfeldt F, Kumar A, Dolliner P, Filipiak KJ, Pella D, Alehagen U, Steurer G, Littarru GP; Q-SYMBIO Study Investigators. The effect of coenzyme Q10 on morbidity and mortality in chronic heart failure: results from Q-SYMBIO: a randomized double-blind trial. JACC Heart Fail. 2014 Dec;2(6):641-9.
Mortensen, S. A. Coenzyme Q10: will this natural substance become a guideline-directed adjunctive therapy in heart failure? JACC. Heart Failure. 2015;3(3):270-271.
Yin T, Zhu X, Xu D, Lin H, Lu X, Tang Y, Shi M, Yao W, Zhou Y, Zhang H and Li X. The Association between dietary antioxidant micronutrients and cardiovascular disease in adults in the United States: A cross-Sectional
study. Front. Nutr. 2022;8:799095.
Informationen i denna artikel är inte avsedd som medicinsk rådgivning och ska inte tolkas som sådan.